Ingenjören

Sveriges Ingenjörers medlemstidning
Updated: 56 min 18 sec ago

Borde lycka spela in i politiska beslut?

Fri, 12/15/2017 - 11:19

Bör subjektivt välbefinnande, lycka, vara en parameter vid politiska beslut?Nationalekonomen Martin Berlin tycker att idén har potential.

Martin Berlin, filosofie doktor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, presenterade på torsdagen sin rapport ”Vad kan vi lära av lyckoforskningen?” under ett seminarium på SNS i Stockholm. Lycka definieras i det här fallet som subjektivt välbefinnande, alltså tillfredsställelse med livet och känslomässigt välbefinnande, något som ofta mäts med självskattningar.

Frågan är om lycka bör användas som ett välfärdsmått, ett mått på vår livskvalitet. Martin Berlins slutsats är att lycka skulle kunna komplettera andra sätt att mäta välfärd, så som det vitt använda BNP per capita. Dock behövs mer kunskap om långsiktiga orsakssamband mellan välbefinnande och olika levnadsförhållanden. Till exempel är det känt i dag att det subjektiva välbefinnandet skiljer sig mellan olika grupper, att arbetslösa, låginkomsttagare och personer med dålig hälsa skattar sin livstillfredsställelse lägre än andra, men det finns mycket kvar att ta reda på om sambandet mellan välbefinnande och olika levnadsförhållanden.

Lycka bör inte stå i fokus som politiskt mål, tycker Martin Berlin, men lyckoforskningen skulle kunna vara ett bra underlag för politiska beslut, för att analysera vilka konsekvenser politiska beslut kan väntas få för välfärden. Till exempel skulle beslutsfattarna i valet mellan olika satsningar kunna ta hänsyn till vilken åtgärd som ger mest välbefinnande för pengarna.

Även sociologen Filip Fors, som har forskat på lycka och var på plats på SNS för att kommentera rapporten, tycker att man ska överväga att ha lycka som välfärdsmått i ett samhälle. Den svenska traditionen har varit att titta på människors levnadsförhållanden, ett objektivt mätsätt, men lycka kan också vara ett viktigt värde, anser han.

– Jag tror att de som kritiserar att ha lycka som mål tänker att det bara är lycka som ska räknas. Då blir det såklart öppet för kritik. Men om man tänker att det är viktigt värde, men att det också finns andra viktiga saker att bry oss om, då tror jag betydligt fler är mer på tåget, sade Filip Fors.

Ania Obminska

”Samhällsekonomisk kalkyl saknas för snabbtåg”

Thu, 12/14/2017 - 12:07

Att snabbtågen inte blir så snabba som många hoppats har tidigare mött kritik. När SNS bjöd in till debatt kom även kritik från en professor i nationalekonomi. Hon påpekade att det helt saknades en samhällsekonomisk kalkyl för Trafikverkets infrastrukturplan.

De svenska snabbtågen ska inte gå 320 kilometer i timmen, bara 250, enligt Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet. Planen som omfattar perioden 2018-2029 beskriver hur den statliga infrastrukturen för alla transportslag ska underhållas och utvecklas, och där järnvägen ska prioriteras. De kritiska rösterna har varit många mot de lägre hastigheterna. Förutom den lägre hastigheten har också den etappvisa utbyggnaden kritiserats.

Lena Erixon, Trafikverkets generaldirektör, var första talare på SNS debatt i Stockholm. Hon sade att hon kände igen kritiken. Hon sade att utbyggnaden måste ske i takt med att pengar avsätts till projektet, att det därför är orimligt att bygga för den högre hastigheten eftersom det skulle ta så lång tid innan tillräckligt långa sträckor blir färdiga. Det är först då det lönar sig för tågoperatörerna att investera i dyra höghastighetståg. Att bygga för hastigheter på 320 kilometer i timmen skulle alltså kräva stora summor utanför riksdagens anslagsramar.

Satsningarna omfattar 622,5 plus 90, det vill säga sammanlagt 712,5 miljarder kronor. Lena Erixon pekade på utmaningarna kring satsningarna som att Sverige ska vara fossiloberoende 2030, och att bostadsbyggandet ska kunna öka längs höghastighetsspåren, att planen ska gynna näringslivet och även sysselsättningen. Hon betonade att järnvägen ska bli modern, robust och att tekniken kring järnvägen generellt ska gå från analog till digital, något som ska ge ökad effektivitet och kundnytta.

Maria Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, var kritisk. Hon började med att anknyta till en inledande omröstning som arrangörerna gjorde på plats bland publiken, om vilka som ville se höghastighetståg, en liten omröstning där jarösterna vann med cirka 20-15 och några ”vet ej”.

– Ni som röstade, började hon, vet ni kostnaderna för detta, i pengar och i miljökonsekvenser? Det gör inte jag, så jag röstade inte.

Sedan fortsatte hon med att kritisera förutsättningarna för hela rapporten, att den fått jobba med för hårda restriktioner och att den inte har haft tillräckligt med tid för nödvändiga utredningar till att titta på de stora samhällsutmaningarna. Ett annat problem, menade hon, var att det var omöjligt att förstå prioriteringarna i planen. Vissa tågsträckningar fanns inte ens med i beräkningarna.

– Det gör ansvarsutkrävande svårt, sade hon.

Hon saknade också en analys av hur svenskarna faktiskt reser. Under lång tid har Sverige satsat stora pengar på tåginfrastruktur. Ändå står tågresandet bara för tio procent av resandet, sade hon och efterlyste en samhällsekonomisk kalkyl för hela planen.

Christer Fritzon, vd för SJ höll något av ett försvarstal för tågresandet. Han konstaterade att nya och förbättrade spår längs Botniabanan, Västkusten och sträckningen Stockholm-Oslo har bidragit starkt till ökat tågresande.

– Järnvägen är överbelastad och underinvesterad, sade han, och visade en karta där stora delar av järnvägsnätet var rödmarkerade, vilket betydde överbelastning.

Han ställde också frågan om Sverige verkligen behöver höghastighetståg, och svarade själv genom att visa att befolkningstätheten i de tre största svenska städerna är i paritet med dem i andra europeiska länder.

– Glöm inte att ett dubbelspår motsvarar en 15-filig motorväg, och att självgående elbilar tar lika mycket plats som dagens bilar.

Med ytterligare ett diagram visade han att kortare restider ledde till snabbt ökande andel tågresor. Om restiden mellan Stockholm och Göteborg kommer ner mot närmare två timmar, så kommer också andelen resenärer som väljer tåg att närma sig hundra procent. Han frågade hur Sverige ska klara framtidens ökade resande utan tåg.

– Har vi råd att låta bli, frågade han.

I en kort debatt som följde påpekade Lena Erixon att de samhällsekonomiska kalkylerna inte kan vara allenarådande. Även Christer Fritzon var kritisk mot vad han tyckte var en övertro på en samhällsekonomisk kalkyl.

– Kalkylerna fångar inte allt, exempelvis miljökonsekvenser. Och vi skulle aldrig ha fått några stambanor alls om vi bara hade gjort samhällsekonomiska kalkyler på 1800-talet, sade han.

Maria Börjesson svarade att restidsvinsten då var enorma jämfört med de tidigare hästtransporterna, men att det i dag är annorlunda eftersom restiderna ändå inte slår flyget.

– Visst, sade hon. Samhällsekonomiska kalkyler är inte allt. Men när man har fattat de här besluten fanns det inte någon kalkyl alls.

Sture Henckel

Längre arbetsliv kan bli verklighet

Thu, 12/14/2017 - 11:37

På torsdagsmorgonen presenterade riksdagens pensionsgrupp en ramöverenskommelse om en förändring av dagens pensionssystem. Bland annat kan den lägsta pensionsåldern höjas med tre år, till 64 år.

Sex av riksdagspartierna (S, MP, M, L, C och KD) har genom pensionsgruppen kommit överens om ramarna för en förändring av dagens pensionssystem. Bland annat kan lägstaåldern för att ta ut allmänpension höjas, från dagens 61 år till 64 år. Denna förändring ska enligt förslaget ske i steg och vara genomförd till år 2026. En annan förändring är att den som vill jobba till 69 år från och med år 2023 också får rätt att göra det. I dag är gränsen 67 år.

Ytterligare en förändring är att garantipensionen höjs, från 65 till 66 år år 2023, för att tre år senare knytas till den fortsatta ökningen av medellivslängden, med undantag för dem som jobbat i 44 år eller mer.

Pensionsgruppen berättar i en debattartikel i DN om överenskommelsen och lyfter där även fram vikten av åtgärder för ett hållbart arbetsliv. ”Arbetslivet måste bli mer jämställt, hållbart, flexibelt och modernt. Det är nödvändigt att människor inte slits ut utan orkar hela vägen. Möjligheten att ställa om under arbetslivet är central och även tidpunkten för inträdet på arbetsmarknaden är viktig”. Denna fråga ligger inte på pensionsgruppens bord, skriver de vidare, men partierna som ingår i gruppen är ”överens om att intensifiera arbetet med ytterligare arbetsmiljö- och utbildningsrelaterade åtgärder för ett hållbart arbetsliv.”

Camilla Frankelius.

– Vi tycker att det är positivt att det finns en överenskommelse och framför allt att den möjliggör att jobba högre upp i åldrarna, något som många av våra medlemmar ser som en möjlighet. Dock kommer detta att kräva förhandlingar mellan parterna, då avtalen inte är anpassade efter överenskommelsens nya regler om att kunna jobba kvar på sin arbetsplats till 69 års ålder. Svenskt Näringsliv har hittills ställt sig negativ till att låta anställda vara kvar längre på sin arbetsplats, säger Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius och tillägger om överenskommelsen:

– Det är dock viktigt att tänka på att många redan i dag har en stressig och tuff psykosocial arbetsmiljö och för att orka jobba längre behöver man arbeta mer konstruktivt med dessa frågor.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv skriver i sitt pressmeddelande bland annat att pensionsgruppens förslag att ge anställda rätt att jobba till 69 år gör äldre mindre attraktiva på arbetsmarknaden. Förslaget gör det svårare för äldre att få tillsvidareanställning, då lagen om anställningsskydd, las, enligt organisationen redan i dag är ett anställningshinder.

Den fackliga centralorganisationen TCO betonar i ett pressmeddelande behovet av att skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv. Det kräver satsningar på arbetsmiljö och kompetensutveckling, skriver TCO, som saknar konkreta förslag för att få till detta.

TCO anser också att det måste finnas rimliga övergångsåldern för dem som börjar närma sig pensionsåldern och redan har börjat planera för sin pension.

– Det är inte rimligt att den som planerat att gå i pension om drygt två år över en natt får veta att målsnöret flyttats fram ett år. Här måste politikerna ta ansvar och tänka om. Det handlar trots allt om livsplanerna för människor som arbetat ett helt liv, säger TCO:s ordförande Eva Nordmark i pressmeddelandet.

Ania Obminska

Northvolt träffade ingenjörerna i Västmanland

Wed, 12/13/2017 - 16:13

I mars planerar Northvolt att sätta spaden i marken för att bygga sin demonstrationsanläggning i Västerås och under de närmaste 18 månaderna kommer 150-200 personer att rekryteras. Det berättade vd:n Peter Carlsson när han via Skype gästade Sveriges Ingenjörers årsmöte i Västmanland.

Aldrig tidigare bar ett årsmöte för Sveriges Ingenjörers distrikt i Västmanland lockat så många medlemmar som i år. Det utlovade dragplåstret Peter Carlsson, vd för Northvolt, fick dock ställa in sitt besök med kort varsel men fanns med på Skype från Polen.

 På plats i Västerås för att träffa de 80 ingenjörerna som kom till mötet fanns istället två av hans närmaste medarbetare: Anton Ekeström, ansvarig för affärsutveckling och Sara Hermansson som ansvarar för affärsområdet modul och pack där kunderna är andra företag än bilindustrin.

Northvolt är just nu inne i en intensiv runda för att finansiera den demolina som ska byggas på Finnslätten i Västerås.

–Vi har lämnat in både bygglov och miljöprövning för den första delen. Det är en nästan 19 000 kvadratmeter stor byggnad som kommer att ligga precis bredvid den tomt som fanns med i våra planer för den större fabriken, säger Peter Carlsson.

Även om den stora fabriken nu byggs i Skellefteå har Northvolt bett kommunen att hålla tomten i Västerås ett tag till. I de planer som Peter Carlsson har finns det behov av fler fabriker i framtiden.

Kanske redan före jul men senast i början av januari kommer Northvolt att stänga den runda som Peter Carlsson kallar för parterskapsrundan. Det ska täcka behovet av det kapital som företaget behöver för att bygga demolinan i Västerås, omkring en miljard kronor. Om allt går enligt planerna kommer bygget att starta i början av mars. Peter Carlsson räknar med att husstommen ska kunna byggas på drygt 10 månader så att Northvolt i början av det första kvartalet 2019 kan börja installera utrustning.

–Det kommer att vara en fullt utbyggd produktionsanläggning med allt ifrån råmateri-alpreparering till alla processer i tillverkningen av battericeller. Med två skift med un-gefär 120 personer vid demolinan kommer vi att komma upp i ungefär 140 megawattimmar i output, förhoppningsvis redan i slutet av 2019, säger Peter Carlsson.

Anläggningen i Västerås kommer dessutom att ha ungefär 2 500 kvadratmeter samar-bets- och labbytor där Northvolt kommer att ta in sina kunder för att samarbeta kring cellkemiutveckling. Arbetet kommer att handla om att utveckla batterier med olika egenskaper och prestanda för olika behov.

–Ni som är ingenjörer vet säkert att batteriegenskaper är ofta en optimering mellan ett antal parametrar, dels energidensitet, C-värdet, det vill säga hur snabbt kan ladda upp och hur snabbt batteriet laddar ur, dels hur många gånger man kan cykla det. Batteri-tillverkning är en kompromiss mellan av dessa.

I anläggningen i Västerås kommer Northvolt, delvis tillsammans med kunderna, arbeta med cellkemi för att få fram batterier med olika egenskaper. Efter validering av kunden kan den fullskaliga tillverkningen sedan starta vid fabriken i Skellefteå.

Ambitionen är att komma igång med Skellefteåbygget under sommaren 2018 men om man lyckas hålla planerna beror på hanteringen av miljötillstånden.

–Vi kommer att lämna in vår ansökan om miljötillstånd den 19 december. Det är ett omfattande dokument på nästan 900 sidor där vi beskriver de processer som vi kommer att ha där, säger Peter Carlsson.

Northvolts planer är att bygga en fabrik på 110 000-120 000 kvadratmeter som levere-rar gigawattimmar som om året. I slutet av 2020 räknar man men att kunna tillverka ungefär 800 cylindriska battericeller i minuten. Investeringskostnaden för anläggningen i Skellefteå är drygt 10 miljarder kronor.

Sedan beslutet om etableringarna i Västerås och Skellefteå kom för ungefär sex veckor sedan har båda kommunerna noterat ett stort intresse från andra företag att köpa mark för industriell etablering.

–Under ett normalår får Skellefteå kommun in 3-4 förfrågningar om industrimarkseta-blering. Under de senaste veckorna har man fått över 40 förfrågningar. Idén om att bygga upp ett ekosystem och ett europeiskt center i Sverige för volymtillverkning av batterier börjar verkligen att ta form, säger Peter Carlsson.

Northvolts ambition i Västerås är att förutom demolinan också bygga upp ett forsk-ning- och utvecklingscenter med 200-300 anställa.

Under de närmaste 18 månaderna kommer Northvolt att behöva rekrytera 150-200 i Västerås och strax därefter startar rekryteringarna till fabriken i Skellefteå. Där räknar företaget med att ha runt 1500 anställda 2021.

Västeråssajten kommer att fungera som en träningsanläggning för tekniker och opera-törer i Skellefteå. De första skiftlagen i Skellefteå kommer att tillbringa en längre tid i Västerås för att lära sig utrustningen innan fabriken startar.

–Det är otroligt spännande men väldigt intensivt just nu. När vi drog igång det i sep-tember 2016 trodde vi att vi skulle behöva lite drygt 25 personer under 18 månader från koncept till spaden i marken. Nu lite drygt ett år senare har vi drygt 60 anställda, vi växer otroligt snabbt behöver enormt många duktiga tekniker och ingenjörer, sa Peter Carlsson.

Sara Hermansson som var på plats under distriktsmötet i Västerås, och träffade de om-kring 80 ingenjörer som var nyfikna på Northvolts planer, ansvarar för affärsområdet modul- och pack. Där utvecklar Northvolt batterier tillsammans med företag som vill göra om sina dieseldrivna produkter till batteridrift. Det kan vara allt från en färja, en grävskopa, gräsklippare eller en motorsåg.

–Många företag är inte av den storleken att de har möjlighet att investera i batteritill-verkningen själva. Dessutom kommer det att finnas ett stort segment inom energisidan där man behöver batterier för energilagring. De behövs bland annat för att jämna ut mellan produktion och behov eftersom de förnybara energikällorna inte alltid producerar energi när behovet är som störst, sa Sara Hermansson.

Anton Ekeström som är affärsutvecklare fick flera frågor om cellkemi och processde-sign och berättade översiktligt om alla processer i tillverkningen av batterier. Eftersom Europa i stort sett saknar batterifabriker finns experterna där fabrikerna finns och det är i Asien.

–Redan nu har omkring tio japanska batteriexperter flyttat med sina familjer till Sverige. På expertsidan kommer vi att behöva expandera både med lokal kompetens och genom att fortsätta att ta in internationella experter, sa Anton Ekeström.

Peter Carlsson säger att han upplever ett enormt starkt stöd för Northvolts affärsidé från alla håll, inte minst från EU. EU-kommissionen har gjort en uppskattning att ekosystemet kring energilagring och batterier år 2025 kommer att vara lika stor som Danmarks BNP, alltså omkring 250 miljarder euro.

–I dag är Europa till stor del beroende av asiatiska batterier. Ur ett EU-perspektiv är det en nackdel när Europa ska försvara sina marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga både i omställningen av bilindustrin men hur energiindustrin ska ställa om till energilager, säger Peter Carlsson.

Om några veckor kommer beskedet om den första finansieringsrundan har gått i mål och vilka företag som tror på Northvolts affärsidé och vill vara med på resan. Då kan spaden sättas i marken på Finnslätten.

Karin Virgin

Förbundet stämmer staten för avsked

Tue, 12/12/2017 - 14:47

Ingenjören Maria Ågren avsattes som chef på Transportstyrelsen i samband med IT-skandalen och avskedades sedan från sitt nya jobb på regeringskansliet. Nu begär hennes fackliga företrädare Sveriges Ingenjörer att avskedandet ogiltigförklaras och att staten betalar ett skadestånd på 300 000 kronor. (Uppdaterad)

Dagens Nyheter var först med att avslöja säkerhetsbristerna på Transportstyrelsen, den så kallade IT-skandalen, som ledde till att myndighetens generaldirektör, ingenjören Maria Ågren, fick sparken. Hon fick sedan ett jobb på regeringskansliet, men avskedades från detta av Statens ansvarsnämnd för att hon i sin roll som generaldirektör ”grovt åsidosatt sina åtaganden”. Det är detta avsked som Sveriges Ingenjörer nu vill pröva i Arbetsdomstolen.

I korthet är bakgrunden denna: i april 2015 kontrakterades IBM att ta över driften av Transportstyrelsens IT. Driften skulle förläggas till underleverantörer utomlands. I maj samma år beslutar myndighetens generaldirektör Maria Ågren att snabba på processen genom att göra avsteg från lagens krav på säkerhetskontroll av den utländska personalen, något Säkerhetspolisen, Säpo, får veta i juni samma år. I september informerar Säpo justitiedepartementet om ärendet. I november rekommenderar Säpo att outsourcingen stoppas omedelbart. En dryg månad senare tar IBM ändå över driften.

I januari 2016 inleder åklagare en förundersökning om vårdslöshet med hemlig uppgift. I juli i år berättar Dagens Nyheter att Maria Ågren har erkänt och fått ett strafföreläggande på 70 dagsböter på 1 000 kronor för grov oaktsamhet för att hon har röjt sekretessbelagda uppgifter. Detta erkännande säger Maria Ågren att hon har gjort för att slippa den publicitet som en brottsmålsrättegång skulle ha inneburit.

Maria Ågren är medlem i Sveriges Ingenjörer och har tagit rättslig hjälp av förbundet, som nu stämmer staten i Arbetsdomstolen. Förbundsjurist Karin Lundin berättar att Sveriges Ingenjörer vill att Maria Ågrens avskedande från regeringskansliet ogiltigförklaras och att hon får ett allmänt skadestånd på 300 000 kronor.

– Beloppet är något högre än vi brukar begära, bland annat eftersom Maria Ågren också har fått utstå stor medial press, berättar Karin Lundin.

Karin Lundin säger att fallet bland annat handlar om hur långt en myndighetschefs ansvar sträcker sig. När Maria Ågren började som generaldirektör på Transportstyrelsen ska beslutet om att outsourca myndighetens IT-drift redan ha tagits, av den dåvarande ledningen. Då säkerhetsprövningen av leverantörens personal drog ut på tiden föreslog myndighetens säkerhetsskyddschef att tidsbegränsade avsteg skulle ske. Maria Ågren uppfattade att detta var tillåtet, berättar Karin Lundin.

– Frågan blir om den som är myndighetschef kan lita på myndighetens experter, eller om chefen måste gå in och dubbelkolla att allt har gått rätt till, säger Karin Lundin.

Maria Ågren ska ha haft två alternativ, antingen stoppa processen och därmed riskera möjligheten att exempelvis utfärda körkort, eller göra tidsbegränsade avsteg.

Enligt Karin Lundin kommer Arbetsdomstolen behöva ta ställning till om staten redan har utkrävt ansvar av Maria Ågren genom att skilja henne från anställningen på Transportstyrelsen. Domstolen kommer också att behöva pröva om avstegsbesluten är brottsliga och om brottet i så fall påverkar den nya anställningen på regeringskansliet så mycket att det finns skäl för avsked därifrån.

Uppdatering 15.37: Sveriges Ingenjörer har beviljat Maria Ågren rättshjälp eftersom förbundet anser att det finns goda möjligheter att vinna målet.

– Min bedömning är att Maria Ågren inte har gjort sig skyldig till brott mot Sveriges säkerhet, vilket är själva grunden för avskedandet. Men framförallt anser jag att regeringen redan har utkrävt ansvar av Maria Ågren för bristerna i säkerhetsprövningen av IBM:s personal genom att tvångsförflytta henne till regeringskansliet, säger Karin Lundin.

Ania Obminska

Studenten kom på idén som sparar månaders arbete

Tue, 12/12/2017 - 08:13

Lasek Rasoul pluggar till civilingenjör. Dessutom gillar hon bilar. Sommarjobbet som allt i allo på ABS Wheels i Märsta var en kul omväxling till studierna på KTH. En dag på lagret fick hon idén som kommer att spara flera månaders arbete om året.

I ett industriområde i Arlandastad ligger företaget ABS Wheels som levererar däck och fälgar åt både privatpersoner och företag. Varje dag kommer däckleveranser som lastas av och in genom de fyra lastportarna till lagret. Till lastport tre kommer alla leveranser som hämtas av kunderna själva.

Här jobbade KTH-studenten Lasek Rasoul i somras. Då hade hon pluggat första året till civilingenjör i teknisk fysik på KTH.

– Jag älskar bilar och det här var ett kul extraknäck vid sidan av studierna. Eftersom jag bodde i Märsta var det också nära hit. Ibland jobbade jag på lagret och ibland hjälpte jag till med administration som statistik och redovisning.

Det var under en arbetsdag inne på lagret som hon fick den idé som företaget nappade på. Jorge Castro, marknadsansvarig, kom precis ihåg hur det gick till.

– Du stod här, säger han till Lasek och pekar på den breda mittgången på lagret. Jag minns att du frågade: Vad gör ni? Varför är det så mycket spring?

Jorge förklarade hur arbetet gick till. Däcken levereras med en klisterlapp med en femsiffrig god som anger vem som är kunden. Personalen som tar emot leveranserna skriver upp koden, går ut från lagret till ett angränsande kontor och skriver in koden i kundregistret. När uppgifterna om kunden kommer upp på skärmen skriver man ett manuellt mejl och meddelar att däcken finns att hämta, kopierar mejladressen från kundregistret och skickar iväg det.

Lasek Rasoul ler åt Jorges berättelse om rutinerna.

– Jag frågade varför inte däcken levererades med en QR-kod men Jorge såg mest frågande ut.

Lasek förklarade sin idé om hur arbetet skulle kunna göras mycket snabbare och Jorge insåg snabbt att den inte skulle vara svår att genomföra. Han tog med sig Lasek till Sadiq Malik, ansvarig för system och nätverk på företaget. Han förstod snabbt att den app som hon pratade om skulle spara mycket tid.

Under hösten har Lasek och Jorge arbetat med appen tillsammans och nu är den klar och används, även om några mindre buggar återstår att lösa. Lasek har bidragit med sina kunskaper i programmering och Jorge med sina kunskaper om rutinerna vid leveranser.

– Det har varit både kul och intressant. För oss är det lite som att samarbeta med Nasa, säger Jorge och skrattar.

Han går fram till en trave med nyanlända bildäck, tar upp telefonen, öppnar appen och scannar QR-koden på den stora klisterlappen på däcket. En ruta dyker upp på skärmen där han skriver in den femsiffriga koden. Telefonen laddar några sekunder och sedan är det bara att trycka på send. Ett mejl eller sms med information om att däcken finns på lagret skickas till kunden.

Alla leverantörer, främst de mindre, kan ännu inte leverera däck med QR-kod men de stora leverantörerna gör det utan problem.

Jorge har inte gjort några detaljerade beräkningar av hur mycket tid som appen kom-mer att spara men han är säker på att det handlar om flera månaders arbete på ett år.

– Jag skulle säga att vi sparar omkring två minuter per order. Om vi har 50 order om dagen i snitt, det är lågt räknat, sparar vi 100 minuter om dagen, alltså ungefär en arbetsdag för en person i veckan. Det blir flera månader under ett år.

Lasek Rasoul tycker att det har varit kul att hjälpa ABS Wheels att ta fram appen och att se hur den har förenklar arbetet på lagret.

– Det har varit ett roligt extraknäck parallellt med studierna under hösten. Kanske kommer jag fram med fler förslag. Jag tror att det finns andra administrativa rutiner här som kan förenklas genom appar eller enkla program, säger hon.

Karin Virgin

Orättvis behandling och sjukfrånvaro kan hänga ihop

Mon, 12/11/2017 - 10:41

Risken för lång och frekvent sjukfrånvaro ökar om den anställda känner sig orättvist behandlad, visar ny forskning.

Läs mer

Studien Interactional justice at work is related to sickness absence: a study using repeated measures in the Swedish working population av Constanze Leineweber, Claudia Bernhard-Oettel, Paraskevi Peristera, Constanze Eib, Anna Nyberg och Hugo Westerlund är publicerad i BMC Public Health. Du hittar studien här.

Det finns ett samband mellan att uppleva en låg nivå av rättvis behandling på jobbet och lång eller frekvent sjukfrånvaro. Detta enligt en studie från Stockholms universitet och University of East Anglia som har publicerats i BMC Public Health.

Det handlar bland annat om hur rättvist anställda upplever effekterna av beslut, hur chefen behandlar anställda och hur pass bra information de anställda upplever att de får.

– Våra resultat understryker behovet av rättvis behandling av anställda, oavsett uppfattad jobbsäkerhet, för att hålla arbetskraften hälsosam och för att minimera förlorade dagar på grund av sjukfrånvaro, säger Constanze Eib, medförfattare till studien i en kommentar.

Enligt studien kan en hög nivå av jobbosäkerhet förutsäga lång och frekvent sjukfrånvaro. Lång sjukfrånvaro innebär att man har varit borta 31 dagar eller mer de senaste 12 månaderna. Frekvent sjukfrånvaro innebär att man har varit borta mer än två gånger de senaste 12 månaderna.

Enligt huvudförfattaren Constanze Leineweber, verksam på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, kan organisationer vinna på att investera i eller förbättra sina riktlinjer och regler för rättvis behandling av anställda, samt förbättra jobbsäkerheten. Dessutom kan det vara bra att träna chefer i rättsprinciper.

– Faktum är att utbildning i rättvisa principer har visat sig vara framgångsrikt i olika organisatoriska sammanhang, säger Constanze Leineweber i en kommentar.

Ania Obminska

Föräldraledigt borde ses som kompetensutveckling

Fri, 12/08/2017 - 11:34

Föräldraledigt borde inte behöva ses som ett problem för arbetsgivare. Det var en av slutsatserna på TCO:s seminarium Pappa kom hem, som hölls i går i Stockholm. Det borde till och med kunna ses som vidareutbildning i de allt viktigare mjuka frågorna.

Män och kvinnor har helt olika förväntningar på sig när de blir föräldrar. Män anses duktiga om de tar ut 6 månaders föräldraledighet. Kvinnor som tar 6 månader betraktas däremot nästan som om de överger sina barn. Vilka normer styr de åsikterna, och vad kan man göra för att ändra på det? Det var temat på TCO:s seminarium Pappa kom hem i går.

Författaren Therese Albrechtson inledde med att prata om sin nya bok i vilken hon berättar om egna och andra kändiskvinnors erfarenheter av att vara småbarnsmamma. När de började jobba under småbarnsåren fick de snart höra att de var dåliga mammor. En kvinna, en programledare i tv, säger i boken att hon blev anmäld till socialen av personer som ansåg att hon var så mycket i tv att hon knappast kunde ta hand om sina barn.

Även i det jämställda Sverige är kvinnor hemma mycket mer än männen under småbarnsåren. Det gäller särskilt efter andra barnet, då många kvinnor går ner i arbetstid, något som ytterst få män gör. Det leder till att kvinnorna blir mer sjuka, att de får sämre karriärmöjligheter och så småningom sämre pension.

Jens Karberg, verksamhetsutvecklare på organisationen Män, poängterade att även män vinner på att vara mer jämställda. Män tar bara ut cirka 27 procent av föräldraledigheten, men de står för 85 procent av allt våld i samhället och 72 procent av alla självmord.

Han beskrev det som negativt för hela samhället att männen inte tar ansvar, och att beteendet i stor utsträckning styrs av normer. Han nämnde en undersökning som gjorts av tidningen Kamratposten som frågat barn vem de i första hand vänder sig till när de mår dåligt. 40 procent av barnen svarade mamma. Därefter kom kompisar och andra personer. Först på femte plats kom pappa, med endast 5 procent av svaren.

– Men det står inte helt stilla, sade han. 1974 tog männen inte ut någon ledighet alls.

Han slog ett slag för pappagrupper, där nyblivna pappor träffas och pratar, precis som nyblivna mammor brukar göra.

– Män har ett högre riskbeteende, och har generellt sämre hälsa än kvinnor, sade han. Men för män som är hemma med barnen i 3-6 månader minskar riskbeteendet. Och barn till jämställda föräldrar blir också mer jämställda.

Veronica Magnusson, ordförande för Vision, kunde se att alla uttalar sig positivt om jämställdhet, men tyckte sig ändå se att de olika hjulspåren för män och kvinnor finns kvar.

– Vision har tecknat ett föräldrapenningtillägg, så att föräldrar får 90 procent i stället för 80 i några månader. Då förlorar familjen mindre pengar, sade hon.

Men hon önskade också att arbetsgivare skulle kunna försöka hitta andra lösningar till småbarnsföräldrar än att gå ned till deltid.

Tove Dahlgren, utbildningsansvarig för Allbright, en stiftelse som verkar för jämställdhet i näringslivet, sade att kvinnor i familjebildande ålder fortfarande ses som riskmoment av många arbetsgivare, medan män i samma ålder i stället kan ha svårt att ta ut ledighet. Cheferna tar för givet att de ska jobba och arbetskamraterna skämtar om dem.

Efter diskussionen publiken några frågor. En fråga handlade om hur man ska få fler styrelser att tänka mer jämlikt kring föräldraledighet. Tove Dahlgren hänvisade till studier som visar på att ökad jämställdhet också leder till ökad lönsamhet.

En annan fråga var om inte föräldraskap kan ses som träning i mjuka frågor, en typ av kompetensutvecklng som borde bli allt viktigare i takt med digitaliseringen.

På den frågan svarade alla i panelen ett klart och tydligt ja.

– Flera studier visar just det, sade Jens Karberg, att föräldraledighet är ett bra sätt för män att lära sig mer om de mjuka frågorna.

Sture Henckel

Kan Industriavtalet räddas om fler parter går med?

Thu, 12/07/2017 - 09:37

Vad krävs för att Industriavtalet ska överleva i framtiden? Kan en lösning vara att fler parter ingår i samarbetet. Det är en dörr som Unionens förbundsordförande Martin Linder gläntade på häromdagen.

Industriavtalet har hyllats för att ha klarat att leverera reallöneökningar under 20 år men få tror att framgångssagan kan fortsätta. Om avtalet även i framtiden ska vara grundbulten på svensk arbetsmarknad kan det krävas att det på något vis förändras, eller moderniseras som parterna hellre säger. Frågan är i så fall hur det ska gå till. Vilka förändringar är nödvändiga för att Industriavtalet ska få den legitimitet som det har haft under 20 år?

På ett seminarium som arrangerades av Facken inom industrin diskuterades Industriavtalets framtid av inbjudna fackförbund och experter. Det fanns en rörande enighet om att avtalet har varit framgångsrikt men det sakandes inte kritik, både självkritik från parterna bakom avtalet och från dem som står utanför.

Linda Palemtzhofer, vice ordförande för Handelsanställdas förbund, påpekade att de löneökningar som Medlingsinstitutet sammanställer varje år har ett mörkertal. Trots att parterna inom industrin sätter ett märke för löneökningarna på hela arbetsmarknaden växer en klyfta mellan olika avtalsområden. Det beror att de allmänna villkoren skiljer sig allt mer mellan avtalsområden och därmed får allt större betydelse.

–Parterna inom industrin har enats om avsättningar till avtalspension, arbetstidsförkortningar och andra förmåner som förbunden utanför industrisamarbetet inte lyckas nå i förhandlingarna, sa Linda Palemtzhofer.

Balansen mellan industri och tjänstesektor har förändrats och fler branscher än industrin är utsatta för konkurrens från andra länder. Linda Palemtzhofer påpekade att e-handeln utsätter handeln i Sveriges för hård konkurrens.

Det största arbetskraftsbristen finns i dag inom offentlig sektor och det är en av flera invändningar mot att industrin även fortsättningsvis ska sätta märket för löneökningarna på hela arbetsmarknaden.

Martin Linder, förbundsordförande för Unionen, gjorde en försiktig invit till fler parter.

–Vi har en stor öppenhet för att fler han bli en del av Industriavtalet men det innebär också att man måste dela de grundläggande värderingarna. Det handlar till exempel om att ställa upp på grundläggande principer som att stärka kollektivavtalens ställning. Det är en av knäckfrågorna, sa Martin Linder.

Claes Stråth, tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, var mer tveksam till att bredda kretsen kring Industriavtalet.

–Martin Linder tar upp möjligheten att öppna upp samarbetet för fler parter. Jag tror inte att kön är så lång. Att ingå som part i Industriavtalet är förknippat med en lång rad kompromisser och det är nog lättare att titta på och sedan agera efter de förutsättningar som finns inom olika avtalsområden, sa Claes Stråth. Liksom flera andra påpekade han att alltför stor fokus ligger på löneökningarna medan de allmänna villkoren har fått större betydelse och allt tydligare blivit en vattendelare.

Kommunal tillhör de förbund som vill se ett Industriavtal med mer svängrum och Torbjörn Dalin, ekonom på Kommunals utredningsinstitut, vill gärna se att man kombinerar avtalet med mer flexibilitet.

–Vi måste kräppa upp tvångströjan, sa Torbjörn Dalin. Hans uppfattning är att Industriavtalet dessutom handlar om två märken, inte ett.

–När märket sätts av parterna finns det också höjd för löneglidning. Visst har löneglidningen blivit mindre på senare år men någon nivå av löneglidning uppstår alltid och det finns givetvis med i beräkningarna. Accepterar arbetsgivarna två procent finns det egentligen ett utrymme på kanske tre procent, sa Torbjörn Dalin.

Han tycker att det kan finnas anledning att snegla på Danmark där man utvärderar löneglidningen i privat sektor och i efterhand kompenserar de anställda i offentlig sektor.

Lars Calmfors, professor emeritus i ekonomi och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, har tidigare ifrågasatt rimligheten i att industrin sätter märket på arbetsmarknaden. Han ser två problem med att industrimärket på senare år varit lågt. Dels blir inflationen för låg, dels behöver löneökningarna öka mer i sektorer som har större brist på arbetskraft, framför allt den offentliga sektorn.

–Jag kan som ekonom se ett behov av att löneökningarna hamnar på en högre nivå än de har gjort. Det känns ovanligt för en ekonom att säga. Vi måste ha en märkessättning som tar hänsyn till andra krafter än industrin. Om industrin kan lösa den uppgiften själv eller om fler parter bör ingå i Industriavtalet har jag ingen uppfattning om, sa Lars Calmfors.

Han menar därför att det behövs en konstruktiv diskussion om hur avtalet måste förändras för att inte haverera. Och det är något som parterna till varje pris vill undvika.

Vad är Industriavtalet?

Industriavtalet är ett samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning mellan Facken inom industrin (Sveriges Ingenjörer, Unionen, GS, IF Metall och Svenska Livs-medelsarbetareförbundet) och arbetsgivar-organisationer inom industrin. Industriavtalet slöts 1997 och reviderades 2011.

Både Unionen och IF Metall menar att ett av de största hoten mot Industriavtalet kommer från politikerna.

–Vi som är bärare av Industriavtalet har ett stort ansvar, vi måste försöka att lösa även de svåra problemen och vara öppna och lyhörda för den kritik som finns. Politikerna ska vi hålla på en armlängds avstånd, sa IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson.

Sex LO-förbund, de så kallade 6F-facken (Byggnads, Elektrikerna, Fastighetsanställdas Förbund, Målarna och Seko) har under hösten inlett en utredning om vad som krävs för att Industriavtalet ska överleva i framtiden, fortsätta att leverera reallöneökningar men också komma tillrätta med frågor som avtalet inte har lyckats lösa. Man pratar om en ny lönebildningsmodell. Utredningen leds av Valle Karlsson, förbundsordförande för fackförbundet Seko.

Karin Virgin

Dålig rekrytering kan skada företaget

Wed, 12/06/2017 - 13:42

Många som söker jobb känner att de får ett dåligt bemötande. Så dåligt att de senare inte vill ha med företaget att göra. En undersökning gjord av rekryteringsbyrån Wise Professionals visar att många svenska företag behöver förbättra sina rekryteringsprocesser.

Allt fler arbetssökande tycker att de blir dåligt bemötta när de söker jobb. De som inte kommer till intervju får automatiska svar eller inga svar alls, och de som intervjuas upplever att de utsätts för en ensidig granskning snarare än en givande diskussion kring arbetsuppgifter.

Enligt en undersökning, genomförd av YouGov för rekryteringsbolaget Wise Professionals räkning, skulle bara en fjärdedel av alla som söker jobb över huvud taget rekommendera sina vänner att söka jobb på samma företag. Undersökningen är den andra sedan 2014 och siffrorna pekar neråt. Fler arbetssökande är missnöjda med bemötandet i dag än för tre år sedan.

Foto: Fotograf Pernilla P.

Ingrid Höög är vd på Wise Professionals. Enligt henne handlar det till stor del om hur företagen ser på rekrytering. I den engelskspråkiga världen har begreppet candidate experience, på svenska kandidatupplevelsen, redan blivit ett vedertaget begrepp som kopplas till ekonomi och affärspåverkan.

– Man måste se de arbetssökande som en målgrupp i dag, säger hon. Alltför ofta ser man dem bara som arbetssökande, men tänker inte på dem som individer som kan ha olika funktioner gentemot företaget. Även om de inte får jobbet kan de bli kunder eller samarbetspartners, eller så kallade ambassadörer som pratar väl om företaget.

Företagen är också för kortsiktiga. När det gäller kunder jobbar man med att skapa långsiktiga relationer, men i rekryteringen tänker man bara på det ögonblickliga behovet. Men en arbetssökande kan mycket väl bli aktuell för anställning i ett senare skede.

Tre tumregler

Ingrid Höög på Wise Professionals poängterar tre viktiga faktorer för rekryteringsarbetet.

  1. Erkänn de arbetssökande som en viktig målgrupp.
  2. Avsätt resurser och kompetens för att kunna ge ett bra bemötande. Någon på företaget måste ha ansvar för frågan.
  3. Lyft frågan till ledningsnivå. Rekrytering bör ses som en strategisk fråga för hela företagets affär.

Ingrid Höög tror att den begränsade synen på rekrytering kan bero på att kompetensen inom företag i regel är uppdelad. Kunskap om marknadsföring och konsumentbeteende finns på just marknads- och försäljningsavdelningen, men inte på HR-avdelningen. Men den metodik som företagen tillämpar inom marknadsföring kan man också använda inom rekrytering.

– Att söka jobb är dessutom mycket mer emotionellt än att köpa en produkt eller tjänst, säger Ingrid Höög. Man har ansträngt sig och försökt att visa vad man kan. Det handlar om identitet, och den som inte får något svar alls kan lätt känna sig illa behandlad.

Hon pekar också på en trend i dag: att de spontana ansökningarna ökar, på grund av tillgängligheten på Internet. De som söker är ofta pålästa om företaget, och medan många är vana vid snabb återkoppling via mejl från kundsupport och så vidare, framstår automatiska eller uteblivna svar från arbetsgivare som respektlöst.

Samtidigt finns det en konkurrens kring kompetensen hos de arbetssökande. I många rekryteringar värderar den arbetssökande företaget lika mycket som företaget värderar den arbetssökande.

– Det är mer jämbördigt i dag, säger Ingrid Höög.

Den som intervjuar en kandidat till ett jobb måste tänka på att man också representerar företaget. Dessutom kan en intervjuare få fram mycket kunskap ur en bra jobbintervju. Öppna frågor och en lyssnande attityd kan ge information om den sökandes värderingar och resonemang, hur han eller hon har jobbat tidigare och även hur det fungerar på andra arbetsplatser.

– En värdering blir det alltid, men det ska inte vara ett förhör där den sökande rättar in sig i ledet och svarar, säger Ingrid Höög.

Sture Henckel

Utländska experter vill lära sig svenska

Tue, 12/05/2017 - 10:17

Behovet av specialister har ökat arbetskraftsinvandringen till Sverige. Företaget Swedish for Professionals har specialiserat sig på kurser i svenska och bland arbetsgivarna är intresset är stort.

Pamela Vicelja är civilingenjör från Chile och kom till Sverige för 11 år sedan för att plugga en master på KTH. Sedan 2011 jobbar hon på Vattenfall men att lära sig svenska riktigt bra har hon inte hunnit med. Det kräver både tid och ork som hon inte har haft.
Pamela läste datavetenskap i Chile och hennes master på KTH var inriktad mot engineering and management of information systems. På Vattenfall började hon först som trainee och fick sedan en tjänst på IT-avdelningen. Där var det inget större problem att inte kunna prata svenska. Flera kolleger kom från andra länder och det var engelska som var arbetsspråket.

För tre år sedan bytte Pamela tjänst och började arbeta med distribution. Då blev det mer nödvändigt att kunna prata svenska och hon anmälde sig till en kurs i svenska. Men det var inte den första. Tidigare har hon läst en kurs för nybörjare på KTH och till högsta nivån på SFI.

Pamela Vicelja

–Problemet med alla de här kurserna var att de gick på kvällstid och det är svårt att koncentrera sig när man är trött efter en lång och intensiv arbetsdag. När man inte riktigt orkar gör man inte så stora framsteg, säger hon.

För ett år sedan bytte Pamela ännu en gång jobb inom Vattenfall och hamnade på den tjänst som hon har idag, som agil coach/scrum master på Consumer sales Nordic. Scrum uppfanns under 1990-talet och är idag en etablerad metod för systemutveckling. Pamelas uppgift som scrum master är att se till att projektgrupperna arbetar enligt processen.

I projektgrupperna pratar de flesta i första hand svenska. Mötena hålls på svenska och skriftlig dokumentation och information är på svenska. Pamela kände sig fortfarande inte bekväm med att prata svenska och nu blev det nödvändigt att höja sig en nivå.

–Jag har länge förstått svenska ganska bra men jag drar mig för att prata. Jag tror att jag är för mycket perfektionist. Om jag inte vet exakt hur jag ska säga det på svenska avstår jag hellre och pratar engelska.

Pamela träffade en kollega på Vattenfall som också kommit till Sverige på senare år. Han hade fått möjlighet att går en kurs med företaget Swedish for Professionals och Pamela blev nyfiken. Hon fick utbildningen beviljad av sin chef och i januari, för snart ett år sedan, började hon en kurs tillsammans med en annan anställd som kommer från Turkiet. Det är en lektion i veckan på 1,5 timme och läraren som kallas språkcoach kommer till Vattenfall.

–Det är så mycket effektivare att läsa en språkkurs på arbetstid. Jag är piggare och då lär jag mig mer. Jag är jättenöjd efter de här två terminerna och jag hoppas få fortsätta efter jul.

Pamela säger att hon för första gången faktiskt ser fram emot lektionerna.

–Undervisningen är mer kopplad till vad som händer i Sverige just nu. Vi tar upp frågor som pågår i samhällsdebatten och vi kan själva ta upp uttryck som vi har hört och inte riktigt förstått. Det finns också många ord i energibranschen som vi inte hade lärt oss tidigare, som stolpe, vindstilla och elavbrott, säger Pamela och skrattar.

Varje år kommer tusentals arbetskraftsinvandrare till Sverige från länder utanför EU. Många är liksom Pamela Vicelja ingenjörer.  För företagen innebär arbetskraftsinvandringen möjligheter att växa och att skapa nya och bredare kontakter utomlands. Vissa företag och branscher är helt beroende av denna invandring för att lyckas.

Varje månad går Sveriges Ingenjörer igenom och yttrar sig över hundratals ansökningar från utländska ingenjörer som vill arbeta i Sverige. Yttrandena görs på begäran av Migrationsverket och det sker för att säkerställa att anställningsvillkoren är i enlighet med kollektivavtal eller motsvarande, som anges i utlänningslagen.

På utbildningsföretaget Swedish for Professionals märker man tydligt den stora arbetskraftsinvandringen. Företaget startade med en språkcoach för tre år sedan och i dag har man över 70 anställda coacher och erbjuder kurser i en dryg handfull städer.

Sandra Sjölander

–Ingenjörerna var från början inte en av de största yrkesgrupperna men börjar bli det nu. Vi har sett att behovet av undervisning i svenska för ingenjörer har ökat markant det senaste halvåret, säger Sandra Sjölander, vd för Swedish for Professionals.

Den största ökningen finns inom samhällsbyggnad och där handlar det om både ingenjörer och andra yrkesgrupper. Även byggnadsarbetare från andra länder behöver kunna svenska. Där är det en säkerhetsfråga eftersom språkbrister leder till missförstånd som kan leda till olyckor.

–Inom IT-området är behovet också stort men det har det varit under en längre tid. Där finns det ofta ett större behov av att lära sig affärssvenska generellt. Många bolag inom spelindustrin med anställda inom programmering och design är också i behov av kurserna. De är ett sätt rör arbetsgivarna att attrahera talanger, säger Sandra Sjölander.

Uppdragsgivarna är företag som vill att deras anställda lär sig svenska men bakgrunden till behovet varierar. Alla behöver inte kunna prata svenska på jobbet men språket är viktigt för att också klara livet utanför.

Även om Sverige har blivit mer globalt och de flesta svenskar pratar bra engelska är samhället inte så anpassat för dem som inte förstår svenska. Vi har få skyltar på engelska och det är ganska svårt att hantera sin vardag om man inte kan svenska.

Läs mer

Läs mer om Swedish for Professionals.

–För arbetsgivarna är det en stor kostnad att rekrytera och introducera anställda och därför är det viktigt att de utländska medarbetarna ska trivas och stanna kvar. En del arbetsgivare erbjuder också kurser för medföljande partners genom oss. Kan du inte språket blir många saker i vardagen väldigt svåra, som att delta på föräldramöten i sina barns skolor eller förskolor eller att lära känna nya vänner säger Sandra Sjölander.

Swedish for Professionals håller också i kulturella workshops som handlar om svensk kultur- och affärskultur, hur den har formats och vad som kan vara viktigt för medarbetare att tänka på eller förstå när de arbetar med svenska kollegor eller en svensk chef. Det kan handla om koncensus, hierarkier eller annan interaktion på arbetsplatsen. Dessutom arrangerar man särskilda utbildningar för chefer med fokus på den svenska kulturen i jämförelse med kulturen i andra länder.

Språkkurserna arrangeras i stort sett alltid på företagen och grupperna är oftast små med max fem deltagare.

–Det är viktigt för att skapa ett bra klimat i gruppen. Man måste våga prata svenska och våga säga fel för att kunna lära sig. Just det kan vara svårt för många som kommer hit som experter. De är toppresterare och så kommer de till en kurs där de måste börja om från början, säger Sandra Sjölander.

Man har också utvecklat flera digitala läromedel som kursdeltagarna kan öva på själva och om några veckor lanseras appen En or ett. Just nu arbetar också ett spelutvecklarteam med att ta fram ytterligare en spelifierad lösning för Swedish for Professionals.

–Forskningen visar att spelifiering bidrar till bättre inlärningsprocesser. När man spelar är man inte passiv utan är mer aktiv och proaktiv i sitt lärande. Man belönas också för sitt lärande vilket motiverar och leder till att man anstränger sig mer för att ta sig till nästa nivå- inlärningen sker på så vis ofta omedvetet. Först och främst är spelet inriktat på att ta sig från nybörjarnivå och ett kliv uppåt, säger Sandra Sjölander.

Behovet av utbildning i svenska är ett växande affärsområde men många individer och arbetsgivare tycker att de kurser som erbjuds har för låg studietakt.

–Jag besökte ett företag förra veckan som har anställt utländska ingenjörer och vill erbjuda dem utbildning i svenska. Företaget berättade att det här är fantastiska ingenjörer som i dag hindras i sin utveckling för att de inte kan svenska. De kan inte hålla i projektmöten och det är svårt för dem att ha kontakt med en del kunder. Nu vill man att utbildningen kommer igång genast, helst igår för att de ska kunna ta tillvara medarbetarnas fulla potential.

Pamela Vicelja på Vattenfall tycker att hennes svenska har utvecklats mycket under året och nu kan hon delta i möten som pågår i flera timmar som hålls helt på svenska.

–Jag skulle nog säga att jag förstår 95 procent av vad som sägs. Nu måste jag bara våga prata mer svenska, säger hon.

Karin Virgin

Regeringen återtar förslag om högskolan

Mon, 12/04/2017 - 15:06

Regeringen backar om förslaget om att tvinga högskolorna att satsa på att få fler studenter att ta sig igenom hela sina högskoleutbildningar.

I somras föreslog regeringen att högskolorna skulle tvingas till flera aktiva insatser för att få studenter att fullfölja sina studier. Regeringen ville stärka lagen mot snedrekrytering genom så kallat breddat deltagande. Tanken var att högskolorna skulle se till att studenter som kom in på sina utbildningar också slutförde dem.

Kritiken lät dock inte vänta på sig. Även om remissinstanserna, bland andra flera universitet och fackliga organisationer, var överens om att det vore bra om fler studenter tog sig igenom sina utbildningar, var det många som tyckte illa om regeringens förslag.

Tidigare artiklar

Läs ingenjörens tidigare artiklar i ämnet: Nya krav på högskolan oroar Saco och Regeringen svarar på kritik om lagändring.

Reformen skulle genomföras utan finansiering. Enligt regeringen var ändringen i mycket en anpassning till hur många universitet redan arbetade. Men många lärosäten blev oroliga för att de skulle bli tvungna att skära ner på andra viktiga verksamheter. Oron blev stor att förslaget faktiskt skulle sänka kvaliteten på utbildningarna. Även på Saco var man kritiska och ifrågasatte tidpunkten för förslaget, mitt emellan två viktiga utredningar om högskolan, den ena om högskolans antagningsmodell och den andra om hur kvaliteten i högskolan ska stärkas.

Nu meddelar regeringen att man lyssnar på kritiken. Förslaget om breddat deltagande tas tillbaka. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, säger att hon förstår kritiken, att förslagen har kommit i fel ordning.

– Vi behöver först se över resurstilldelningssystemet och därefter kan vi förstärka arbetet med det breddade deltagandet, sade hon till Sveriges Radio.

Nästa vår kommer nya förslag på reformer för hur personer från studieovana miljöer ska hitta till högskolan.

Sture Henckel

Kvinnor i byggbranschen berättar om trakasserier

Fri, 12/01/2017 - 07:04

Metoo-vågen rullar vidare. Nu har också kvinnor i byggbranschen samlats till ett upprop under #sistaspikenikistan.
–Med en tystnadskultur riskerar vi att många kvinnor väljer bort byggbranschen och det är olyckligt för en bransch med stora rekryteringsbehov som vill locka fler kvinnor, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Med 4627 underskrifter och omkring 200 vittnesmål har nu kvinnor i byggbranschen delat med sig av sina berättelser om sexuella trakasserier på jobbet. ”Vi är trötta på att inte bli tagna på allvar, vi är trötta på att bli tystade. Det är dags att sätta #sistaspikenikistan” skriver byggkvinnorna.

Men allt handlar inte om sexuellt ofredande och övergrepp. Man menar att det både är den öppna machokulturen och den mindre synliga maktstrukturen som måste brytas.

Under torsdagen deltog Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand på ett möte hos bostadsminister Peter Eriksson där hela branschen var samlad. Snickaren Emmelie Renlund och arkitekten Kajsa Winge som samlat in underskrifter och vittnesmål till uppropet #sistaspikenikistan läste upp några av vittnesmålen.

Ulrika Lindstrand

–Det var ett bra och viktigt möte med både byggbolag, underleverantörer, installatörer, arbetsgivarorganisationer och fackförbund. Alla deltagare fick möjlighet att berätta hur de arbetar för att motverka machokultur och främja jämställdhet, säger Ulrika Lindstrand.

Mötet avslutades med att alla undertecknade en tydlig avsiktsförklaring. ”Vi kommer att ta vårt ansvar för att agera så att ingen människa utsätts för kränkningar eller övergrepp inom byggbranschen”.

Själv reagerar Ulrika Lindstrand på samma sätt som på tidigare upprop, inte minst på #Teknisktfel som kom från kvinnor i teknikbranschen för snart två veckor sedan.

–Jag blir både ledsen, förbannad och bestört över att det fortfarande finns den här typen av beteenden. Självklart ska alla kunna känna sig trygga på sin arbetsplats. Med en tystnadskultur i byggbranschen riskerar vi att många kvinnor väljer bort branschen och det är olyckligt för en bransch som har stora rekryteringsbehov och som vill locka fler kvinnor. Jag tror dessutom att den här kulturen avskräcker många män, säger Ulrika Lindstrand.

Många chefer i byggbranschen är ingenjörer och en hel del är medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Hur ser du på deras roll och ansvar?

–Ska man hårddra det är det arbetsgivarna som har ansvaret för att cheferna har den kompetens som krävs för att kunna ta ansvar för arbetsmiljön och hantera frågor kring diskriminering och kränkningar. Som fackförbund utbildar vi våra förtroendevalda på arbetsplatserna i arbetsmiljö och diskriminering. Utbildningarna har vi haft länge men nu tror jag att vi måste ha mer fokus även på mjukare frågorna. Vi kommer också att hålla seminarier för våra medlemmar och chefsmedlemmar.

Av vittnesmålen i uppropen framgår det att många utsatta kvinnor ogärna vänder sig till sitt eget företag utan hellre kontaktar en tredje part.

–Här ser jag att våra förtroendevalda redan i dag är, men i framtiden ännu tydligare blir, ett viktigt stöd både för yrkesverksamma och studenter som råkar ut för trakasserier, kränkningar och övergrepp. Alla tänker kanske inte på att fackförbunden har den här kompetensen men vi måste också fokusera mer på det här uppdraget på våra fackliga utbildningar.

Ulrika Lindstrand vill också stärka det partsgemensamma arbetet på området som redan pågår och här skulle en lagändring underlätta arbetet menar hon.

–Vi ser gärna att diskrimineringslagen blir semidispositiv, vilket den inte är i dag. Det innebär att parterna, det vill säga fack och arbetsgivare, inte kan sluta avtal som ersätter delar av lagen. En sådan förändring är nödvändig om avtalen ska bli den nyckel till ett framgångsrikt jämställdhetsarbete som vi hoppas på.

Magasinet Ingenjören gjorde våren 2015 ett reportage om machokulturen i byggbranschen och intervjuade flera kvinnliga ingenjörer. Läs reportaget här: Branschen gör upp med machokulturen

En som medverkade där var Maria Paavola som då pluggade till byggnadsingenjör på Uppsala universitet. Hon började efter sin examen senare samma år jobba på Skanska som arbetsledare man valde att säga upp sig efter ett halvår. Efter en tid på Scania där hon trivdes väldigt bra är hon nu tillbaka i byggbranschen som konsult.

Maria Paavola. Foto: Anders Johansson.

–Byggbranschen är på flera sätt annorlunda är exempelvis industrin. Det är en projektbaserad organisation med ständigt nya medarbetare och det gör det lätt att dölja problem. Bolagen jobbar säkert jättemycket med värderingsfrågor men man når inte ut till hela verksamheten, säger Maria Paavola.

Hon ser en hel del möjliga lösningar för att branschen ska bli mer jämställd och motverka den tystnadskultur som finns idag.

–Dels tror jag att det krävs fler förebilder för kvinnor. Jag läste senast i dag att andelen kvinnor stadigt ökar i branschen och det är positivt men de måste också in i styrelser och ledningsgrupper. Det är först då som företagen blir jämställda på riktigt. Dels krävs det fler goda exempel från både individer och företag som har lyckats. Att tydligare kunna koppla jämställdhet till lönsamhet skulle kunna få riktigt positiva effekter.

Maria tror att mentorskap för kvinnor kan vara ett bra stöd för att våga ta nästa steg och kliva på chefsjobb eller tacka ja till en plats i ledning eller styrelse. Hon påpekar också vikten av att underlätta för familjeliv och att göra det möjligt att kunna kombinera karriär och barn i byggbranschen. Arbetet på byggena startar tidigt men få dagis har öppet före klockan 6 på morgonen. Maria tror att det krävs en större flexibilitet.

Tidigare i höstas startade Maria Paavola Facebookgruppen Teknikkvinnor som har vuxit rekordsnabbt och i dag har över 17 500 medlemmar. Där diskuteras inte sällan frågor kring härskarteknik och machokultur. Det handlar om kvinnor som beskriver situationer på sina arbetsplatser och söker råd av andra som upplevt något liknande. Det tar i allmänhet inte många timmar förrän minst 50 kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter.

–Vi skickade nyligen ut en enkät för att få feedback på vad medlemmarna uppskattar med gruppen och jag har hunnit tjuvkika på svaren. Det är överraskande tydligt att känslan av igenkänning är viktig. Många kvinnliga ingenjörer som är den enda kvinnan på sin arbetsplats eller i sin arbetsgrupp känner att något skaver. Tack vare Teknikkvinnor inser de plötsligt att det finns fler som känner och tänker som de gör.

En granskning av statistik kring hur aktiva medlemmarna är i gruppen visar att Teknikkvinnor inte är en grupp som man bara följer. 95 procent av medlemmarna är aktiva på något sätt
genom att gilla, dela, posta egna inlägg eller svara på andras.

–Vill man öka jämställdheten och förändra tystnadskulturen i byggbranschen eller vilken bransch som helst måste man först och främst börja göra något istället för att fundera över vad man vill göra. Det löser inga problem i världen. Ut och prova. Vad är det värsta som kan hända, säger Maria Paavola.

Karin Virgin

En stor delegation med arbetsgivare, fackförbund och arbetsgivarorganisationer besökte bostadsminister Peter Eriksson för att prata om uppropet #sistaspikenikistan

PostNord återbetalar missade pensioner

Thu, 11/30/2017 - 08:31

Efter ett larm om att vissa tidigare Postenanställda kan ha fått för lite i pension letar företaget nu bakåt i tiden för att hitta handlingar och ta kontakt med dem som kan vara berörda.

Anställda på PostNord som är mellan 62 och 65 år och slutar på egen begäran ska fylla i en särskild blankett. Om de tänker gå i pension ska de kryssa i en ruta med texten ”När anställningen upphör går jag i pension”.

I de fall där den anställde fyller i rutan, görs en slutbetalning av av den anställdes tjänstepensionen till SPV, Statens Pensionverk. Om rutan inte fylls i, förutsätter PostNord att personen inte går i pension ännu, och då får SPV inte heller in slutbetalningen. Men före 2012 fanns inte ens blanketten och ett okänt antal tidigare medarbetare på PostNord kan ha fått för lite pengar i pension.

Problemet upptäcktes för ett drygt år sedan (se artikel i Ingenjören.se) av Björn Nyström, före detta ordförande för Akademikerföreningen i Saco-Posten, som också har jobbat med pensioner. PostNords pensionsadministratör betalade ut cirka 16 000 kronor till honom när felet uppdagades, och har nu också börjat kontrollera bakåt i tiden vilka fler som kan ha drabbats.

Hittills har man bara hittat fyra personer där blanketten helt saknas. De ska kontaktas så att frågan kan redas ut. Trettio personer har lämnat rutan tom, men där blir det enligt PostNord ingen åtgärd, eftersom de förutsätts ha förstått situationen och låtit bli att sätta något kryss. Uppsägningshandlingar för ytterligare ett tjugotal personer som slutade mellan 2008 och 2011 ska letas fram. Även de personerna kan komma att kontaktas

I nästa etapp ska man undersöka berörda som slutat mellan 2003 och 2007. Det är ett arbete som ska påbörjas redan under 2017. Hur många av dem som kan ha fått för lite pension är fortfarande okänt. Frågan kan beröra anställda ända tillbaka till 1996. Vilka belopp det kan röra sig om är oklart. Personal på SPV jobbar med att beräkna dem.

Förhandlingar om ärendet mellan de inblandade facken och arbetsgivaren kom igång i november. Mats Rosén är avtalsområdesansvarig ombudsman på Sveriges Ingenjörer. Han tycker att det är bra att arbetet har kommit igång, och men han vill även att de nämnda trettio medarbetarna kontaktas.

– Det är angeläget att gå vidare även med de trettio personer som inte har fyllt i rätt ruta i formuläret. Man ska egentligen fylla i blanketten, men vissa anställda kan ha missat eller missförstått den detaljen. Även de bör kontaktas för att höra om syftet var att gå i pension.

Björn Nyström menar att det har handlat om bristande rutiner på företaget och vill därför skicka en uppmaning, inte bara till dem som jobbar på PostNord, utan till alla.

– Det är viktigt att kontrollera inbetalningarna till pensionen när man får papperen, och ställa sig frågan: ”Stämmer de här beloppen verkligen med den lön jag har?”

Sture Henckel

Island ansluter till nordiskt samarbete för ingenjörer

Wed, 11/29/2017 - 16:13

Den nordiska ingenjörsfamiljen har fått tillökning. I dag blev det klart att Island blir medlem i ANE, det nordiska ingenjörsförbundet.

Fackförbundet Verkfärdsorganisationen Islands. VFI, kommer från och med den 1 januari 2018 att bli medlem i det nordiska ingenjörsförbundet ANE (Association of Nordic Engineers). Den nordiska samarbetsorganisation som fyllde tio år i våras bevakar och driver nordiska ingenjörers intressen i internationella frågor och stärker samarbetet med de nordiska fackförbunden för ingenjörer (NITO i Norge, IDA i Danmark och Sveriges Ingenjörer).

–Islands medlemskap gör de nordiska ingenjörernas röst tydligare. ANE:s ambition är ju att tala för ingenjörernas roll i samhället ur ett nordiskt perspektiv vilket innebär både en röst för en väldigt framgångsrik och ovanlig ekonomisk/facklig modell (den nordiska) och för ett samhälle där vi ser att ingenjörerna kan bidra till många av de lösningar på samhällsproblem som vi behöver, säger Jenny Grenman, koordinator för ANE på Sveriges Ingenjörer.

Karin Virgin

Jämställda pensioner blir verklighet först om 150 år

Wed, 11/29/2017 - 10:33

Kvinnor tjänar i genomsnitt 12 procent mindre än män men när arbetslivet är slut ökar gapet. Kvinnor har i genomsnitt 25 procent lägre pension än män. För höginkomsttagare är pensionsgapet mellan könen ännu större. visar en ny studie.

Oavsett vilken sektor man har arbetat i har kvinnor lägre pensioner än män. Skillnaden mellan könen minskar men förändringen går långsamt.

Vad som egentligen ligger bakom pensionsgapet mellan könen analyseras i en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, Isf, som presenterades i veckan.

Pensionen består för de flesta av flera olika delar. Dessa är den allmänna pensionen, tjänstepension och privat pensionssparande. I det allmänna pensionssystemet finns också garantipension äldreförsörjningsstöd, efterlevandepension och bostadstillägg som ett komplement för att lyfta upp pensionärer som har lägst inkomst.

Den allmänna pensionen är den del av pensionskakan som genom sin konstruktion med tak för de som tjänar mest och stöd till de som tjänar minst den pension som jämnar ut inkomstskillnaderna mellan könen.

Det är främst tjänstepensionerna som har bidragit till de stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns pensioner.

Gabriella Sjögren Lindquist

–Skillnaden mellan könen när det gäller tjänstepension skiljer sig också mycket beroende på vilken sektor man har arbetat i. Storleken på tjänstepensionen mellan män och kvinnor i landstinget visar stora skillnader, säger Gabriella Sjögren Lindquist, forskare och en av författarna till rapporten.

En kvinna i 67-årsåldern som har arbetat i landstinget har i genomsnitt en total pension på 18 000 kronor i månaden medan genomsnittet för en man i samma ålder som jobbat i landstinget är 27 000 kronor, alltså en skillnad på 9 000 kronor. Det är tjänstepensionen som utgör merparten av skillnaden.

Att pensionsgapet mellan könen skulle vara mindre bland höginkomsttagare är en stor missuppfattning. Där är skillnaden större än för genomsnittet. I den 90:de percentilen (de med högst pensioner) har kvinnorna 31 procent lägre pensioner än män. I genomsnitt har kvinnliga pensionärer 25 procent lägre pension än manliga pensionärer.

Anmärkningsvärt är att skillnaderna i pension mellan könen är betydligt större än löneskillnaderna.

–Medlingsinstitutet visar att löneskillnaden mellan män och kvinnor är 12 procent. 1994 var skillnaden 16 procent i lön. Här är vi uppe på nivåer runt 30 procent, säger Gabriella Sjögren Lindquist.

Vad beror det på?
–När man tittar på lönestatistik räknar man ofta om deltidslöner till heltidslöner men vi vet att kvinnor ofta jobbar deltid. Om man istället tittar på inkomster över ett helt liv ser man att kvinnor har betydligt lägre livsinkomster än män. Pensioner bygger på inkomsterna hela arbetslivet och kvinnor jobbar mer deltid, är hemma med barn under fler dagar och är också sjukskrivna mer än män. Det är därför som kvinnor får lägre pensioner när vi har det pensionssystem som vi har i dag, säger hon.

Missgynnar pensionssystemet kvinnor?
–Skillnaden på pensionen kommer från arbetslivet. När kvinnor arbetar i yrken och på positioner med lägre löner och arbetar deltid i större utsträckning får man de här skillnaderna mellan män och kvinnor. Med det gamla ATP-systemet som baserades på de 15 bästa åren av 30 kom perioder av deltid och föräldraledighet inte att påverka pensionen lika mycket, säger Gabriella Sjögren Lindquist.

När rapporten presenterades på ett seminarium tidigare i veckan fick Martin Linder, förbundsordförande för Unionen och ordförande för PTK (26 fackförbund i privat sektor med 850 000 medlemmar) möjlighet att kommentera slutsatserna.

–Det väcker en hel del oro och jag är bekymrad över bilden att tjänstepensionerna är en del av det allmänna socialförsäkringssystemet. Inget kunde vara mer fel. , i vårt fall ITP, är kronjuvelen i våra kollektivavtal. De är oerhört avgörande för vilken framtida pension våra medlemmar får, sa Martin Linder.

Tjänstepensionsavtalet bygger på att de anställda avstår ett löneutrymme och blir per definition det som brukar kallas för uppskjuten lön.

–Jag blir bekymrad när jag då och då hör hur statliga företrädare vill lägga över ansvaret på arbetsmarknadens parter för att komma tillrätta med ett pensionssystem som inte levererar det man själv vill, sa Martin Linder.

Nivån på pensionen mellan könen utjämnas med det går långsamt. Forskarna har gjort avancerade beräkningar för dem som är födda mellan 1985 och 1990, alltså de som kommer att gå i pension mellan 2050 och 2055.

–På dessa 40 år kommer pensionsgapet mellan män och kvinnor enligt våra beräkningar ha minskat från 25 procent till 19 procent. Om jämställdheten fortsätter i den takt vi har i dag kommer vi att få helt jämställda pensioner om 150 år, säger Gabriella Sjögren Lindquist.

Karin Virgin

Vad är mötena till för?

Tue, 11/28/2017 - 08:24

De kan gå ut på att informera, förhandla eller besluta, men kan också vara ett sätt att bekräfta status, säger sociologen Malin Åkerström som forskar om möteskulturer.

Malin Åkerström, professor i sociologi vid Lunds universitet. Foto: Mikael Risedal/Pressbild

Mötena blir allt fler, säger sociologen Malin Åkerström. Det ordnas förmöten, planeringsmöten, gruppmöten, nätverksmöten, samordningsmöten, extramöten, arbetsplatsträffar och kickoffer. Alla har inte fokus på information, förhandling eller beslutsfattande. Mötena kan vara ett sätt att samlas som grupp eller bekräfta sin rangordning. Och den som går på flest möten är väl ändå viktigast. Eller?

Nej, även om vissa yrken kräver att du går på många möten, kan alltför många möten också leda till att man kommer för långt bort ifrån kärnverksamheten. Detta insåg Malin Åkerström när hon skulle utvärdera en ungdomsvårdsatsning, där ett trettiotal samordnare skulle ge ungdomar på glid stöd och hjälp.

Det började bra. Samordnarna möttes och tog upp konkreta frågor som rörde ungdomarna och kallade ungdomarna vid namn. Efterhand blev mötena allt fler och började allt mer kretsa kring administration. Samordnarnas förklaring var att det var ett sätt att säkra vårdkedjan. Men Malin Åkerström kunde konstatera att så inte var fallet.

– Kanske berodde den här utvecklingen på att mötesrummet var ett ställe samordnarna kände till, där de kunde visa upp sin kompetens. Det var ett rum som kändes tryggt, säger Malin Åkerström.

Malin Åkerström insåg att det fanns mer att undersöka kring möten och möteskulturer och har fortsatt på den banan. I dag studerar hon bland annat chefer vid olika myndigheter om deras inställning till sina möten, tillsammans med statsvetare Patrik Hall och sociologen Vesa Leppänen.

– Det är klart att det måste hållas möten, för att hålla ihop organisationen till exempel. Mötena fyller en funktion och det kan vara en ren social funktion, att vi ser varandra. Att bekräfta en fråga är också viktigt.

Även om det finns en kritik mot en överdriven möteskultur, så finns det också ett tryck att ha möten. Många mötesinitiativ kommer underifrån, säger Malin Åkerström.

Att jobbmötena blir fler kan enligt Malin Åkerström vara ett tecken på en demokratisering av arbetsplatserna.

– Många möten involverar många fler grupper i dag, för att vi som finns på arbetsplatsen ska vara representerade vid beslut. Allt som tas upp under ett möte är kanske inte relevant för just för mig och tidvis kan det kännas tråkigt att sitta med på ett möte, men det har delvis att göra med hur involverad du känner dig, och hur relevanta frågorna är för dig, säger Malin Åkerström.

Ania Obminska

Ingenjörerna vill ha ett mer jämställt arbetsliv

Mon, 11/27/2017 - 09:02

En manlig ingenjör tjänar i genomsnitt 1,8 miljoner kronor mer än en kvinnlig ingenjör under sitt yrkesliv.
–Vi ska bidra till att ändra på det. Chefer men också fackliga ledare måste ha modet att jobba för en förändring, sa Mikael Andersson i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse när förbundets fullmäktige antog ett nytt jämställdhetsprogram.

I dag är bara var fjärde ingenjör kvinna och förändringen mot fler kvinnor i ingenjörsyrket går långsamt. Resan mot att tjejer sorteras bort eller väljer bort en framtid som ingenjör börjar tidigt och det är matematiken som är vattendelaren. Forskning visar att många flickor har dåligt självförtroende när det handlar om matematik. Här kan duktiga matematiklärare som är medvetna om problemet ge fickorna ett större självförtroende i matte.

–Vi behöver fler mattelärare med specialistkunskaper för att uppmuntra båda pojkar och flickor. Kommentarer som ”vad smart du är” istället för ”vad hårt du jobbar” kan göra skillnad, säger Mikael Andersson.

Praktisk undervisning som kopplar teorin med verkligheten med vardagsnära experiment har en positiv effekt för att få fler flickor intresserade av teknik och behovet av förebilder är också viktigt. If you can´t see it, you can´t be it.

Sveriges Ingenjörer vill se att regeringen ger universitet och högskolor ett tydligare uppdrag för att brygga över hindren för att flickor väljer tekniska utbildningar. Förbundet vill också se mer pengar till satsningar på samverkan mellan grundskola och högskola. Det kan handla om mentorprogram, läxhjälp eller att teknologer kan hjälpa till i undervisningen som extra stöd.

Lönegapet mellan kvinnliga och manliga ingenjörer är också ett problem och här visar lönestatistiken tydligt att gapet uppstår i samband med att kvinnorna blir föräldralediga. Sveriges Ingenjörer vill att kollektivavtalen uppmuntrar till ett jämnare uttag av föräldraledighet.

En del av löneskillnaden förklaras av att kvinnor i högre utsträckning arbetar deltid. Men alla fullmäktigledamöter kunde inte ställa sig bakom en tydlig målsättning att föräldralönen ska tas ut under två år för att minska deltidsarbetet. Här blev det debatt.

–Det skulle begränsa ingenjörernas möjligheter att kunna planera sin karriär. Jag har en sjuåring hemma och har nyligen avslutat ett intensivt men utmanande uppdrag som pågått i flera år. Nu har jag större möjlighet att arbeta deltid och nu vill och kan jag prioritera mer tid för min familj. Många ingenjörer med småbarn vill ha friheten att välja hur föräldraledigheten ska tas ut, sa Helene Åhsberg, ledamot i fullmäktige och anställd på Svensk Kärnbränslehantering.

Deltidsarbete och sämre löneutveckling påverkar också pensionen men här kan också kollektivavtalen vässas. Enligt flera avtal är arbetsgivarna inte tvungna att betala tjänstepensionspremier under föräldraledigheten. Nu vill Sveriges Ingenjörer att detta blir ett krav på arbetsgivarna.

Synen på kvotering till bolagsstyrelser finns också med i Sveriges Ingenjörers jämställdhetsprogram.

–Det är nödvändigt att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelserna men kvotering är inget som vi förordar. Det finns bättre vägar att gå, säger Mikael Andersson från förbundsstyrelsen.
Istället vill förbundet lägga över ansvaret på valberedningarna med ett krav på att de presenterar kandidater av båda könen vid nomineringar till bolagsstyrelser.

Karin Virgin

Blir det bättre med fler utbildningar?

Fri, 11/24/2017 - 10:40

Att det finns allt fler utbildningar och inriktningar på högskolan, skapar det ett mervärde eller handlar det om marknadsföring? Det var en av frågorna som en panel bestående av Uppsala universitets rektor Eva Åkesson, Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg och Institutet för näringslivsforsknings vd Magnus Henrekson fick diskutera under Sacokongressens första dag.

Ingenjörsutbildningarna är ett exempel på det allt större urval som finns vad gäller både utbildningar och inriktningar på högre ut bildning. På torsdagsförmiddagen och Sacokongressens första dag fick Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet, Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, och Magnus Henrekson, vd på Institutet för näringslivsforskning bland annat svara på huruvida det växande utbudet av utbildningar bidrar med något mer, eller om de framför allt blir fler i marknadsföringssyfte.

Eva Åkesson inledde med att säga att den som går klart en ingenjörsutbildning, vad utbildningen än kallas, är väldigt efterfrågad på arbetsmarknaden.

– Det finns ett större utbud och en större bredd av utbildningar, inriktningar och så i dag, än det fanns tidigare. En del av detta ja, det är marknadsföring. Att säga ”molekylär design” i stället för organisk kemi till exempel. Det är en sak, och det kan ibland hjälpa som marknadsföring. Men ibland kan det skapa en större förvirring och göra det svårare för studenten att välja utbildning. Det kan också göra det svårare för arbetsmarknaden att förstå vad utbildningen innehåller, sade hon.

Ur den synvinkeln kan det ha blivit en för stor bredd, enligt Eva Åkesson. Det är viktigt att ge studenterna en utbildning som rustar dem för ett föränderligt samhälle och en föränderlig värld och ge studenterna kunskaper och förmågor utifrån detta, menade hon.

– Att utbilda rätt i dag skulle jag säga är fel, om jag ska twista till det hela. För ser jag mig omkring och försöker göra en riktigt skarp analys över vad Astra Zeneca behöver i dag, eller vad Ericsson eller skolan behöver i dag, lyckas vi att möta det, då gör vi fel. Våra studenter blir klara om fem år och de ska ju också finnas i ett samhälle som är väldigt förändrat längre fram.

Det handlar om att ge studenter en metod och tankesätt som finns med resten av livet.

– Lyckas vi ge alla studenter det, då har vi gjort rätt. Att du ska fortsätta lära dig. Det som är rätt kunskaper för en arbetsplats är inte rätt för en annan. Att ta upp exakta beställningar från en arbetsgivare, då sviker vi resten. Att ge en bra grund, en bas att stå på, och sedan fortsätter man att utvecklas på arbetsplatsen, och också i livet, sade Eva Åkesson.

Även Magnus Henrekson lyfte fram ingenjörsutbildningarna och sade att underskottet på människor med teknisk-naturvetenskaplig utbildning delvis hänger samman med att alldeles för många läser en diffus, samhällsinriktad utbildning utan att ha ett självklart yrke att gå till.

– Jag är helt övertygad om att det är för mycket profilering, där den som ska välja inte har förmågan att göra valet. Då är det bättre att man har gått en utbildning i några år och får göra det här valet mot slutet. Den som går en ingenjörsutbildning på fem år kanske skulle välja inriktning år tre, sade Magnus Henrekson som också lade till att han tycker att det finns ett för litet fokus i Sverige på vad studenterna ska ha sina utbildningar till.

Åsa Linderborg ser det som ett otroligt viktigt krav att alla ska kunna läsa på högskolan och att alla gymnasieutbildningar därför borde vara högskoleförberedande. Eva Åkesson lyfte därpå vikten av att kunna välja en utbildning, men ha möjlighet att välja en annan om den inte passar.

– Jag tror att det är väldigt, väldigt viktig att hålla dörrarna öppna. Att kunna göra nya val i livet, för man förändras, man får nya erfarenheter, sade Eva Åkesson.

Alla borde få läsa så mycket som möjligt, sade Åsa Linderborg som dock undrade varför arbetsmarknaden inte hänger med lönemässigt med tanke på att det finns högre utbildning som ger låga löner, särskilt de där kvinnor dominerar. Eva Åkesson trodde att det delvis berodde på strukturella problem, att kvinnoyrken med lägre löner ofta sägs vara knutna till ett kall.

Många kunskaper som är värdefulla måste man inte gå på högskolan för att få, sade Magnus Henrekson. Därför måste inte alla bli akademiker, tyckte han. Vi är beroende av personer som sköter vår infrastruktur, reparerar våra hus med mera, som inte måste ha en högskoleutbildning. Och de kan tjäna bra, sade han.

Ania Obminska

Fackliga uppdrag ska ge a-kassa

Thu, 11/23/2017 - 15:06

Den tid som anställda lägger på fackliga uppdrag ska ligga till grund för a-kassan. Det föreslår regeringen i ett lagförslag som presenterades i dag.

Att ta på sig ett uppdrag som förtroendevald i ett fackförbund eller en annan organisation kan bli dyrt om man blir arbetslös. Den som exempelvis jobbar 80 procent för att kunna lägga 20 procent av sin tid på ett förtroendemannauppdrag får en ersättning från a-kassan som baseras på 80 procent av lönen.

Ett ekonomiskt bortfall om man blir arbetslös kan få anställda att tveka inför att ta på sig ett fackligt uppdrag, något som hotar den svenska modellen som bygger på att anställda är villiga att engagera sig fackligt.

Problemet har diskuterats under flera år och i 2017 års budget blev det klart att reglernas ska ändras. Nu kom också förslaget på lagändring i form av en proposition från regering till riksdag.

Förslaget presenterades av statsminister Stefan Löfvén under hans tal på Sacos kongress som inleds i dag.

– Ett välkommet besked från regeringen, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Det arbetet som våra förtroendevalda lägger ner är mycket viktigt för Sverige och för alla som arbetar, och det är därför en självklarhet att det ska jämställas med förvärvsarbete.

Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2018.

Karin Virgin

Pages