Ingenjören

Sveriges Ingenjörers medlemstidning
Updated: 20 hours 48 min ago

Medlemsavgiften kan höjas

Thu, 11/16/2017 - 09:43

Nästa år kan medlemsavgiften i Sveriges Ingenjörer höjas för första gången sedan 2012, för alla utom teknologer och medlemmar ett år efter examen. Frågan kommer att behandlas under Ingenjörsfullmäktige, som inleds på söndag.

Ingenjörsfullmäktige

Ingenjörsfullmäktige är Sveriges Ingenjörers högst beslutande organ. Årets sammanträde är ett diskussionsfullmäktige, alltså utan motioner, och pågår 19–21 november. Det som händer i plenum webbsänds på Sveriges Ingenjörers Youtube-kanal. För mer information klicka här.

Avgiften för medlemskap i Sveriges Ingenjörer har inte höjts sedan 2012, men enligt ett förslag till årets Ingenjörsfullmäktige kan det nu bli aktuellt igen.

Om det nya förslaget antas blir medlemsavgiften från och med nästa år 240 kronor i månaden för en fullbetalande medlem, en höjning med 10 kronor i månaden. Den som betalar reducerad avgift, är utlandsmedlem eller doktorand föreslås betala 120 kronor i månaden. Pensionärer kommer enligt förslaget att betala 38 kronor i månaden, att jämföra med dagens 36 kronor.

Teknologer och medlemmar första året efter examen kommer att slippa en avgiftshöjning, enligt förslaget. Utöver detta kan en ny avgiftskategori införas, ordinarie medlemmar som är äldre än 65 år, som föreslås betala 208 kronor i månaden i medlemsavgift.

Bakgrunden till förslaget om en höjning av medlemsavgiften är att den allmänna kostnadsökningen de senaste fem åren ”inte i alla delar täcks av att förbundet fått fler medlemmar”. En höjning av medlemsavgiften motiveras vidare av att Sveriges Ingenjörers anställda har hand om fler medlemmar per anställd än andra fackförbund.

En uträkning som bifogats i handlingarna visar att Sveriges Ingenjörers anställda har hand om 986 medlemmar per anställd jämfört med Unionens 655 medlemmar per anställd och Ledarnas 855 medlemmar per anställd. Om Sveriges Ingenjörer ska nå samma personaltäthet som Unionen skulle ytterligare 74 personer behöva anställas.

En viss utökning av organisationen behövs för att kunna konkurrera och fortsätta utveckla verksamheten, står det i underlaget till Ingenjörsfullmäktige. Om avgiften nu höjs är ambitionen att därefter lämna den oförändrad ”i ett antal år framöver”.

Ania Obminska

!function(e,t,s,i){var n="InfogramEmbeds",o=e.getElementsByTagName("script"),d=o[0],r=/^http:/.test(e.location)?"http:":"https:";if(/^\/{2}/.test(i)&&(i=r+i),window[n]&&window[n].initialized)window[n].process&&window[n].process();else if(!e.getElementById(s)){var a=e.createElement("script");a.async=1,a.id=s,a.src=i,d.parentNode.insertBefore(a,d)}}(document,0,"infogram-async","https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js");

Energiska ingenjörer sökes

Wed, 11/15/2017 - 13:08

Energisk, kan engelska och har en universitetsexamen. Det är de tre vanligaste kompetenser som efterfrågas när arbetsgivare söker ingenjörer, enligt en granskning av utbildning.se

De vanligaste kompetenserna som efterfrågas för ingenjörsjobb

1. Energisk (45 procent)
2. Engelska (44 procent)
3. Universitets-examen (42 procent)
4. Öga för detaljer (31 procent)
5. Innovativ (28 procent)
6. Utåtriktad (27,5 procent)
7. Strukturerad (21 procent)
8. Lagspelare (16 procent)
Självständig (16 procent)
10. Kommunikativ (14 procent)
Problemlösare (14 procent)
Källa: utbildning.se

För att undersöka vilka kompetenser arbetsgivarna oftast efterfrågar bland ingenjörer har söktjänsten utbildning.se granskat de totalt 608 annonser som låg uppe på Arbetsförmedlingens Platsbanken under kategorin ”ingenjör” den 2 november i år. I nästan varannan platsannons, 45 procent, sökte arbetsgivaren efter en energisk ingenjör, enligt utbildning.se. Nästan lika populärt var att söka efter en ingenjör som kan engelska (44 procent) och som har en universitetsexamen (42 procent).

Mathias Flink. Foto: Erika Berglund

– Tittar vi på de vanligaste kompetenserna som efterfrågas bland ingenjörer är de samma kompetenser som kommer i topp bland andra yrkesgrupper, till exempel jurister, även om de återkommer i olika hög grad beroende på yrke. Kompetenser som efterfrågas mer specifikt bland ingenjörer är öga för detaljer, innovativ och problemlösare, berättar Mathias Flink, webbkommunikatör och skribent på utbildning.se.

Bland de granskade jobbannonserna var det lika populärt att efterfråga en lagspelande ingenjör som en självständig sådan (16 procent). Detta kan jämföras med att drygt varannan jobbannons riktad till jurister sökte efter en självständig person medan lagspelare inte alls förekom bland de kompetenser som oftast efterfrågades. Däremot anges samarbetsvillig i ungefär var fjärde jobbannons riktad till jurister, enligt utbildning.se.

Ania Obminska

Inför EU-toppmötet: parterna oroade för lagstiftning

Wed, 11/15/2017 - 09:59

EU:s socialministrar har enats om 20 principer för sociala rättigheter som kallas EU:s sociala pelare. På fredag inleds EU-toppmötet i Göteborg där EU:s ledare ska underteckna avtalet. Svenska fack och arbetsgivare som deltar hoppas att den svenska modellen ska inspirera andra länder i Europa.

Den 26 april 2017 antog EU-kommissionen ett förslag om en europeisk pelare för sociala rättigheter. Den innehåller 20 principer och rättigheter som behövs för rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem i Europa. Pelaren ska fungera som en kompass för bättre arbets- och levnadsvillkor.

Många av de 20 principerna handlar om arbetsmarknaden – ett område som har blivit allt viktigare med fri rörlighet för varor, tjänster kapital och arbete inom EU. Den sociala pelaren tar upp frågor som ”rättvis lön”, balans mellan arbete och privatliv, möjligheterna att komma ut på arbetsmarknaden och dialogen mellan arbetsmarknadens parter.

Den sociala pelaren innehåller inga förslag om nya lagar eller bindande regler men det betyder inte att den är oproblematisk. I Sverige är både fack, arbetsgivare och många andra oroade för att den svenska modellen hotas av allt mer lagstiftning kring frågor som rör arbetsmarknaden. Allt fler frågor som rör löner och bidragssystem diskuteras på EU-nivå istället för att fortsättningsvis vara frågor för varje enskilt medlemsland.

Häromdagen deltog fack och arbetsgivare tillsammans med Arbetsgivarverket i en paneldebatt i Europahuset i Stockholm om oron och förhoppningarna inför toppmötet i Göteborg.

Laila Abdallah, internationell sekreterare på Saco menar att den sociala pelaren är en bra lösning men inte den enda lösningen. Det är viktigt att titta på hur EU-länderna kan jobba framgångsrikt med de här frågorna utan att de är juridiskt bindande.

Laila Abdallah

– Man skulle kunna titta på EU:s budget och den ekonomiska planeringen och se till den går hand i hand med principerna i den sociala pelaren. Man har också diskuterat att ha en resultattavla, en social scoreboard, för att titta på de olika sociala dimensionerna. Från Sacos håll förespråkar vi att de sociala åtagandena inte blir bindande utan att man istället använder sig av så kallad softlaws, mjuka regler på europanivå.

Svenskt Näringsliv delar Sacos uppfattning men är mer pessimistiska och ser att förberedelserna för lagstiftning redan har börjat.

Gabriella Sebardt

– Det vore fint om det här skulle stanna vid softlaws men vi ser redan att vi är på väg mot bindande lagstiftning, sa Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.

Panelen diskuterade också riskerna för en frustration bland fattiga i Europa om länderna inte lyckas infria löftena i den sociala pelaren. Kan en lagreglering sätta större press på länderna att lösa de sociala problemen?

– Visst finns det en risk för att människor kan bli besvikna. Samtidigt kräver en social utveckling en ekonomisk utveckling. Jag tror att många inser att man inte kan skapa social utveckling med lagreglering, sa Torbjörn Eklund, utredare på Arbetsmiljöverket.

En särskilt känslig fråga är den om minimilöner, något som ingen av parterna på den svenska arbetsmarknaden vill ha.

Både Laila Abdallah och Ellen Nygren, ombudsman på LO, påpekade att pelaren inte innehåller förslag på miniminivåer på löner i något land.

Ellen Nygren

– Den talar om löner som man ska kunna leva på. Det måste vara ett intresse för alla länder. Var fjärde europé lever under den statistiska fattigdomsgränsen. Det är reellt problem som vi måste lösa. Som fattig kan man inte efterfråga varor och tjänster som sätter fart på ekonomins hjul och man kan inte leva ett anständigt liv. Det måste vi komma tillrätta med, sa Ellen Nygren.

Saco har också invändningar mot formuleringar i den sociala pelaren om hur lönerna i Europa ska sättas.

– Det står att du ska kunna försörja dig och din familj på en lön. Sacos uppfattning är att lön ska utgå från prestation och inte efter någon slags lägsta garanterad standard eller rättighet. Utifrån Sacos perspektiv ska lönerna sättas så nära den enskilda medarbetaren som möjligt, sa Laila Abdallah.

Panelen fick också diskutera frågan om Sverige riskerar att missgynnas av de förslag som den sociala pelaren handlar om. Där var uppfattningen inte helt samstämmig mellan fack och arbetsgivare.

Gabriella Sebardt på Svenskt Näringsliv ser ett konkret hot. Hon tog upp tre förslag till lagstiftning på Europanivå som hotar den svenska modellen. Det är förslag som kommissionen la fram i våras och där planen är en gemensam EU-lagstiftning.

– Det som just nu engagerar oss mest är ett direktiv som handlar om rätten att få reda på vilka villkor som gäller vid en anställning. Det här vill man förändra till att handla om minimivillkor. Den går rakt in i den ordning som vi har i Sverige med kollektivavtal så jag är väldigt orolig.

Ellen Nygren på LO delar inte fullt ut oron för den svenska modellen.

– När vi gick med i EU begärde vi att få ett så kallat undantag för rätten att implementera direktiv med hjälp av kollektivavtal och vi fick ett brev av dåvarande kommissionär som garanterade att det inte skulle undergräva kollektivavtalsmodellen. Sverige fick rätten att implementera direktiv genom kollektivavtal. LO välkomnar gemensamma europiska mål, visioner och åtaganden men sedan måste det vara upp till varje land att välja den modell som passar bäst, i Sverige genom kollektivavtal.

Laila Abdallah hoppas också att Sverige och Norden kan bidra på toppmötet med goda exempel.

– Arbetsmarknadens parter är inbjudna till toppmötet och där kommer vi tillsammans att lyfta fram exempel på gott samarbete och partsgemensamma lösningar inom en rad olika områden, sa Laila Abdallah som också berättade att hon lyssnade på Stefan Löfvén när han talade på World Economic Forum i New York i mitten av september. Där pratade Löfvén om Global Deal som han har initierat.

– Det handlar i stort sett om samma sak, nämligen att vi behöver stärka den sociala dialogen i ett globalt perspektiv eftersom arbetsmarknaden är så gränslös i dag. I sitt tal sa Stefan Löfvén ”ska vi börja att förändra människors grundläggande villkor måste vi börja med arbetsvillkoren”. Det håller jag med om. Det är en av de grundläggande frågorna, sa Laila Abdallah.

Hon tror att arbetsmarknadens parter i Sverige har stora möjligheter att inspirera andra länder.

– Många länder i Europa brottas med det som Sverige gjorde för 100 år sedan innan Saltsjöbadsavtalet. Ta till exempel Frankrike där det är svårt att ens få parterna att komma till förhandlingsbordet. I Sverige har fack och arbetsgivare sedan länge erkänt varandra som parter. Det är något som är viktigt att visa under det här toppmötet, sa Laila Abdallah.

Karin Virgin

Gymnasister fick testa ett draknäste

Tue, 11/14/2017 - 11:11

Förslagen sträckte sig från smarta kalendrar till digitala skolbänkar i går när gymnasieelever från Stockholm Science and Innovation School tävlade om bästa idén för att digitalisera skolarbetet. På en scen hos Sveriges Ingenjörer fick ungdomarna testa sig inför ett draknäste.

För andra året i rad tävlade tvåorna från teknisk linje i Stockholm Science and Innovation School om bästa innovation. I år var temat digitalisering i skolan och 16 grupper tävlade i Sveriges Ingenjörers lokaler. Tävlingen drogs igång förra året av Jeanette Pahlén som själv är entreprenör och dessutom engagerad i förbundet. Sveriges Ingenjörer har också bidragit med föreläsningar om projektarbeten, crowdfunding och presentationsteknik.

Varje grupp har själv fått identifiera ett problem och sedan fördela arbetet, utveckla en projektplan, hitta lösningar och presentera resultatet. Grupperna har jobbat i ungefär en månad och då även gjort marknadsundersökningar och letat konkurrerande produkter.

Bland idéerna fanns både stödsystem för skolan utifrån big data och smarta kalendrar till digitala skolbänkar och en social sajt för att dela lösningar till matematikuppgifter.

William Segerlind, Peter Åkesson, Clara Bohlin och Magnus Tryselius föreslog en social app för samarbeten mellan skolor. De vann inte, men fann kursen mycket lärorik. Foto: Red.

En av grupperna presenterade en idé om en digital plattform för ett ökat samarbete mellan skolor. Tanken kom från en skolkonferens de hade besökt, där flera lärare hade efterfrågat just det. I sitt projekt omvandlade eleverna idén till konkreta förslag, bland annat att låta äldre elever föreläsa för yngre elever. Tanken var att det skulle kunna bli ett socialt forum för skolsamarbeten.

– Ett sådant forum med kontakter mellan elever kan också bidra till att steget mellan låg-, mellan och högstadium blir lättare att ta, liksom när man går till gymnasiet, sade Clara Bohlin, projektledare för gruppen.

Björn Knutson-Ek är lärare i entreprenörskap och teknik. Båda ämnena har ingått i kursen som han lite lekfullt har kallat för Draknästet.

– Tanken är att eleverna ska få känna av skarpt läge. Annars finns det ju alltid risk att det blir lite torrsim i skolan, sade han.

På scenen på Sveriges ingenjörer satt också en jury bestående av ingenjören och entreprenören Jeanette Pahlén, riksdagsledamoten Mathias Sundin och entreprenören Edward Ringborg som även var konferencier. I juryn fanns även Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand.

Vann gjorde till slut en grupp som föreslog ett system för omedelbar utvärdering av lunchserveringar med hjälp av utplacerade touchskärmar. Juryn tyckte att idén med snabb återkoppling ligger i tiden och bedömde den också som mest genomförbar.

Eleverna i gruppen hade ursprungligen tänkt sig en tillämpning på skolmatsalar, men enligt juryn skulle den snarare kunna ha en chans hos kommersiella lunchrestauranger.

Sture Henckel

Volvo Cars tar stort investeringslån

Mon, 11/13/2017 - 12:51

Volvo Cars får låna 245 miljoner euro, drygt 2,4 miljarder kronor, av Europeiska investeringsbanken för bland annat utveckling av energieffektiva motorer och en ny batteribil.

Jättelånet från Europeiska investeringsbanken, EIB, på 245 miljoner euro ska bidra till Volvo Cars forskning och utveckling inom ramen för fyra områden:

  1. Energieffektiva motorer.
  2. Aktiva säkerhetssystem och funktioner, som kollisionsvarningssystem och utrustning för förbättrat förarstöd.
  3. Ny plattform för uppkopplade fordon och infotainment, med nytt system för att ringa nödsamtal och förbättrad navigering.
  4. Utveckling och tillverkning av en ny batteribil senast 2019.

– Vi är glada att kunna stödja en europeisk biltillverkare i att hantera det disruptiva teknikskiftet mot e-mobilitet och självkörande fordon. Volvo Cars forsknings- och utvecklingsprojekt bidrar till att göra deras bilar säkrare, renare och grönare, vilket gynnar oss alla, säger EIB:s vicepresident Alexander Stubb, ansvarig för EIB:s finansieringsverksamhet i länder i Nordeuropa, i ett pressmeddelande.

Volvo Cars har redan tidigare gått ut med att bolaget från år 2019 inte längre kommer att tillverka bilar med rena förbränningsmotorer utan att bilarna som tillverkas då kommer att vara elektrifierade.

Investeringslånet kommer inte att leda till några nyrekryteringar, berättar Johan Larsson, presstalesman på Volvo Cars, för Ingenjören. Hur pengarna kommer att fördelas mellan siterna och projekt är inte klart.

– Det som är positivt för oss med det här investeringslånet är att vi får en större flexibilitet. Vi kommer i högre grad att kunna välja vilka projekt vi ska fokusera på och när, säger Johan Larsson.

Ania Obminska

Forskare hjälper företag att spara energi

Sun, 11/12/2017 - 08:52

Forskare från Högskolan i Gävle hjälper företag i regionen att spara energi. Forskning i länet visar att potentialen för besparingar är stor. Ett företag kan tjäna runt 30 procent på att hitta och åtgärda energitjuvarna i produktionen.

Högskolan i Gävle hjälper små och medelstora företag att spara pengar med hjälp av energieffektivisering. Projektet har pågått sedan 2016 och omfattar ett femtiotal små och medelstora företag i länet.

Företagen är uppdelade i sju olika nätverk som alla har fått kontakt med forskare och erfarna energiexperter från Högskolan i Gävle. Företagen räknas huvudsakligen till tillverkningsindustrin, men även andra företag är med i nätverket.

Nawzad Mardan. Foto: Ove Wall.

Nawzad Mardan är lektor i energisystem vid Högkolan i Gävle och ansvarig för två av nätverken i projektet. Han inleder alltid energieffektiviseringsarbetet med en energikartläggning.

– Det är lite som att kolla energianvändningen hemma, säger han. Kolla fakturan och hur många kilowattimmar som gått åt på olika apparater. I grunden är det samma sak i industrin.

Men inom industrin används flera energikällor, både el, olja och gas och så vidare. Energianvändningen brukar delas upp i två kategorier: produktions- och stödprocesser. Den förstnämnda omfattar sådana processer som behövs för att framställa själva produkterna, men för små- och medelstora industriföretag finns den stora potentialen just i de så kallade stödprocesserna som ventilation, värmesystem, belysning och tryckluft.

Enligt Nawzad Mardan finns det också tre olika sätt att energieffektivisera. Bättre teknik är kanske det första man tänker på, exempelvis byte från glödlampor till ledlampor. Beteendet är en annan väg att gå. Exempelvis, när ingen är i rummet så kan belysningen släckas. En tredje väg är att byta energibärare, exempelvis från olja till fjärrvärme, ett byte som ofta ger både besparingar och minskad miljöpåverkan.

– Man kan tro att det är enkelt, säger Nawzad, men det är inte så lätt att ändra beteenden. Den vanligaste orsaken till att företagen inte har gjort något åt energislöseriet är brist på tid.

Förutom besparingarna som kan ligga på runt 30 procent av energikostnaderna, kan företagen också se effektiviseringen som en miljöåtgärd, något som är bra även för varumärket.

Företagen i nätverken pratar också med varandra om frågorna, vad de andra företagen har gjort, var man kan få stöd eller information om forskning. Och forskarna försöker möta upp.

– I slutet av mötena brukar vi från högskolan alltid fråga vad de vill höra för föreläsning, säger Nawzad Mardan, som också hoppas kunna göra om projektet med nya företag.

Sture Henckel

Nytt avtal för bättre arbetsmiljö

Wed, 11/08/2017 - 13:59

Arbetsmiljöarbetet inom kommun- och landstingssektorn har tappat fart, säger facken. Med ett nytt avtal hoppas parterna få ändring på det.

Ökande sjukskrivningar och bristen på skyddsombud är två problem som arbetsgivarorganisationerna Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Pacta tillsammans med fackförbunden inom kommun- och landstingssektorn, däribland Sveriges Ingenjörer, hoppas kunna göra något åt med det nya samverkansavtal som parterna har förhandlat fram centralt. Det nya avtalet SAM17 ska vara tydligare och mer förenklat än dess föregångare FAS05 samt lyfta fram kopplingen mellan samverkan, där utgångspunkten är att medarbetare och lokala parter är delaktiga och har inflytande i verksamheten, och arbetsmiljö.

Enligt Jeanette Hedberg, biträdande förhandlingschef på SKL, har det bland annat funnits brister i återkopplingen mellan vad som sker på arbetsplatsträffarna, APT, och vilka beslut som tas på ledningsnivå.

– En annan sak var att man hade svårt att se vinsten med samverkan. Väldigt mycket var ensidig information på APT-nivå. Från SKL och Pactas sida såg vi också att avtalet skulle vinna på att bli mer strukturerat och tydligt, berättade hon under en pressträff på tisdagen.

Johan Ingelskog, enhetschef på Kommunal, sade att FAS05 nog fungerade ganska bra i början, men att fackförbundet på senare år har upplevt att det inte har fungerat som det var tänkt. Arbetsmiljöfrågorna har under en längre period tappat mark, sade han och gav som exempel samverkansgrupper som träffas utan skyddsombud och arbetsplatser som helt saknar skyddsombud.

Beslutsfattande sker långt ifrån verksamheten och långt ifrån medlemmarna, enligt Johan Ingelskog.

– Vi tror på delaktighet på arbetsplatsnivå mellan chefer, medarbetare och de fackliga organisationerna. Det skapar en bättre verksamhet. Det är de som kan och vet bäst hur man ska lyckas, sade han och tillade senare att han hoppas att det nya avtalet ska leda till att varje arbetsplats får till ett systematiskt arbetsmiljöarbete och har ett skyddsombud.

De lokala avtalen om samverkan, medbestämmande och arbetsmiljö fortsätter att gälla tills de eventuellt sägs upp eller tas upp för förhandling. Då är tanken att den nya överenskommelsen ska vara en grund. Parterna centralt ska verka för att det nya avtalet ska få genomslag på lokal nivå.

Ania Obminska

 

Två toppar lämnar Ericsson

Tue, 11/07/2017 - 11:14
Foto: Ericsson

Jan Frykhammar och Magnus Mandersson, båda med titeln vice vd inom Ericssonkoncernen, lämnar företaget med omedelbar verkan.

Två av toppnamnen inom Ericsson lämnar företaget med omedelbar verkan i dag. Jan Frykhammar och Magnus Mandersson har båda varit anställda länge på Ericsson, och båda har fungerat som rådgivare åt vd Börje Ekholm.

Magnus Manderssons arbete har fokuserat på kundrelationer medan Jan Frykhammar jobbat med bolagsstyrningen. Under perioden 25 juli 2016 till 15 januari 2017, då företaget sökte en ny permanent vd, var han dessutom tillfällig vd.

Enligt Pär Nordlander, koncernfackling förhandlare och ordförande för Akademikerföreningen på Ericsson i Linköping, var det väntat.

– Det är helt odramatiskt. Magnus Mandersson har slutat tidigare och gjort ett kort inhopp nu. Vad gäller Jan Frykhammar är det normalt att om man har varit vd och kliver ner igen, så brukar man senare lämna företaget. Vi på facket hade ett gott samarbete med Jan Frykhammar under den tid han ledde företaget.

Sture Henckel

Två toppar lämnar Ericsson

Tue, 11/07/2017 - 11:02

Jan Frykhammar och Magnus Mandersson, båda med titeln vice vd inom Ericssonkoncernen, lämnar företaget med omedelbar verkan.

TCO vill att fler kan studera under sjukskrivning

Tue, 11/07/2017 - 10:22

En av fyra sjukskrivna tjänstemän önskar att de haft möjlighet att studera med rehabiliteringspenning under sjukskrivningen. Därför presenterar nu TCO ett förslag om att utvidga möjligheterna för sjukskrivna att studera som en väg tillbaka till arbete.

I dag är möjligheterna att kunna studera under sjukskrivning begränsade. För att fler sjukskrivna tjänstemän ska kunna gå tillbaka till ett arbete där deras kompetens och erfarenhet tas tillvara föreslår TCO att regeringen breddar möjligheten för sjukskrivna att studera med rehabiliteringspenning.

– Det är ett problem att regelverket ser ut som det gör i dag. Om man efter 180 dagar dagars sjukskrivning fortfarande är för sjuk för att gå tillbaka till sitt gamla arbete, kan man tvingas söka sig till andra jobb där man inte får använda sin kompetens. Det är både en förlust för individen och för samhället, sa Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, när förslaget nyligen presenterades.

TCO har tagit fram en rapport som bygger på en enkätundersökning med tjänstemän som var sjukskrivna minst 300 dagar någon gång mellan 2012–2014. Den visar att 26 procent önskade att de hade haft möjligheten att studera med rehabiliteringspenning under sin sjukskrivning. Störst efterfrågan på att studera fanns bland tjänstemän med längre högskoleutbildning (tre år eller längre), kvinnor och tjänstemän som blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

I första hand ville de sjukskrivna tjänstemännen studera på universitet eller högskola för att bredda eller fördjupa den utbildning man har men syftet med studier skilde sig beroende på utbildningsnivå.

Mikael Dubois

– De flesta tjänstemän med en högskoleutbildning som är tre år eller längre ville studera för att kunna gå tillbaka till ett annat arbete inom samma yrke eller bransch. Tjänstemän med lägre utbildning önskade däremot i högre utsträckning studera för att kunna gå tillbaka till en helt annan bransch eller yrke, sa Mikael Dubois, utredare på TCO som har genomfört studien och skrivit rapporten.

Enkätstudien visar också att det finns skillnader mellan könen. En högre andel kvinnor än män (29 respektive 20 procent) svarade att den främsta anledningen till att studera under sjukskrivningen hade varit att söka arbete i en helt annan bransch eller ett helt annat yrke.
TCO:s förslag innebär att sjukskrivna som saknar arbetsförmåga inom sitt kompetensområde ska kunna studera i omställningssyfte med rehabiliteringspenning i högst 40 veckor (2 terminer). Det kan antingen handla om att avsluta en tidigare påbörjad akademisk utbildning eller att sadla om och påbörja en eftergymnasial utbildning som är längre än 40 veckor.

Från vänster: Johan Forssell, Therese Svanström Andersson och Mikael Dubois.

När rapporten presenterades deltog också två politiker i en paneldebatt: Johan Forssell (M), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet och Therese Svanström Andersson (S), statssekreterare hos socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Johan Forssell delade TCO:s uppfattning att det behövs bättre möjligheter till omställning men han är ändå skeptisk till förslaget.

– Jag undrar om sjukförsäkringen är rätt verktyg för detta, sa han.
Therese Svanström Andersson betonade hur viktigt det är att satsa mer på förebyggande arbetsmiljöarbete för att förhindra att så många som i dag blir sjukskrivna. Även hon var tveksam till TCO:s förslag och vill att arbetsplatserna ska vara mer i fokus för att hitta rätt åtgärder för att minska sjukskrivningarna.

– I dag när arbetslösheten är låg borde omställningsorganisationerna kunna göra mer åt de snabbt ökande sjukskrivningarna. Det finns mycket pengar och resurser i omställningsförsäkringarna som har avtalats fram av parterna på arbetsmarknaden. Jag skulle vilja att parterna funderade på hur försäkringarna skulle kunna användas för att få fler sjukskrivna åter i arbete, sa Therese Svanström Andersson.

Karin Virgin

TCO vill att fler sjukskrivna ska kunna studera

Tue, 11/07/2017 - 09:15

TCO:s förslag diskuterades av en panel med Johan Forssell (M), Therese Svanström Andersson (S) och Mikael Dubois, utredare på TCO.

En av fyra sjukskrivna tjänstemän önskar att de haft möjlighet att studera med rehabiliteringspenning under sjukskrivningen. Därför presenterar nu TCO ett förslag om att utvidga möjligheterna för sjukskrivna att studera på högskola som en väg tillbaka till arbete.

Ingenjörer flyr LKAB

Mon, 11/06/2017 - 13:51

LKAB i Kiruna och Malmberget vill satsa på ökad automatisering och nya högförädlade produkter, men ingenjörernas fackliga företrädare ser en risk för att en dålig löneutveckling för ingenjörerna kan sätta käppar i hjulen, eftersom många ingenjörer slutar.

Under det senaste året har antalet ingenjörer som har sagt upp sig från LKAB ökat markant, vilket i sin tur inneburit att företaget snarare förlorat kompetens under en period när det behöver öka sitt kunnande inom flera områden.

LKAB behöver modernisera sina gruvor ännu mer. Det handlar om att digitalisera och automatisera industriprocesserna, men också om att ta fram nya högförädlade produkter. I alla de avseendena spelar ingenjörerna och de andra akademikerna en självklar nyckelroll. Enligt fackliga företrädare på företaget hotas den tekniska utvecklingen av en bristande lönestruktur.

Johan Granberg, facklig förtroendevald för Sverige Ingenjörer på LKAB, befinner sig mitt i årets löneförhandlingar.

– Man måste belöna folk efter prestation, säger han. Men det görs inte i dag. Som anställd vill man inte höra att industrins märke används av arbetsgivaren som något slags tak för löneökningarna.

Han tycker inte att företagsledningen verkar ha förstått hur viktiga ingenjörerna är för verksamheten och för utvecklingen av den nya tekniken.

– Den interna kompetensutvecklingen måste också bli bättre, säger han. Man måste låta folk jobba med det de är bra på, så att de känner sig uppskattade. Riktigt så är det inte i dag.

För några år sedan kämpade LKAB med mycket låga råvarupriser, men i dag har de stabiliserats. I dag går företaget med vinst. I ett industriföretag som LKAB är det inte heller lönekostnaderna som dominerar. Maskiner, energi och annat står för en mycket större del. Johan Granberg tycker att företaget sparar på fel ställe.

– Företaget brukar säga att personalen är deras viktigaste resurs, men om det är så bör de också visa det, och belöna efter prestation, säger han.

Annika Taavoniku, ordförande i Saco-klubben LKAB Malmberget/Luleå/Stockholm, ser också lönestrukturen som det största problemet. Skillnaden mellan en nyanställd och dem som har jobbat några år och skaffat erfarenhet är för liten.

– Vi har bra ingångslöner här, men löneutvecklingen är inte bra. Det vi kan se statistiskt sett jämfört med övriga Sverige är att LKAB betalar bra för högre värderade befattningar, men traditionella ingenjörsyrkena är dåligt betalda. Det är väl det ingenjörerna ser, säger hon.

De flesta akademiker som lämnar LKAB har gått till andra företag i området som NCC och till gruvan i Aitek. Andra har lämnat för kommunen och några har sannolikt lämnat Kiruna och Malmberget.

– Man brukade inte sluta på LKAB förr, men nu gör man det, säger hon.

Både Annika Taavoniku och Johan Granberg är bekymrade, men de betonar samtidigt att de tycker att dialogen med företaget har blivit lite bättre den senaste veckan och att de är hoppfulla inför de löneförhandlingar som återstår.

Sture Henckel

Ingenjörer flyr LKAB

Mon, 11/06/2017 - 11:48

Foto: Maria Groth/Mostphotos

LKAB i Kiruna och Malmberget vill satsa på ökad automatisering och nya högförädlade produkter, men ingenjörernas fackliga företrädare ser en risk för att en dålig löneutveckling för ingenjörerna kan sätta käppar i hjulen, eftersom många ingenjörer slutar.

Likabehandling viktig del av arbetsmiljön

Thu, 11/02/2017 - 13:02

Foto: Mickes fotosida/Mostphotos

Fortfarande förekommer diskriminering av HBTQ-personer på arbetsmarknaden och på våra arbetsplatser. Men sedan årsskiftet har kraven på arbetsgivarna att arbeta förebyggande och främjande för att motverka denna diskriminering ökat.

Likabehandling viktig del av arbetsmiljön

Thu, 11/02/2017 - 13:02

Fortfarande förekommer diskriminering av HBTQ-personer på arbetsmarknaden och på våra arbetsplatser. Men sedan årsskiftet har kraven på arbetsgivarna att arbeta förebyggande och främjande för att motverka denna diskriminering ökat.

Foto: Mickes fotosida/Mostphotos

Svensk forskning har bland annat visat att den som är homosexuell har lägre sannolikhet att få jobb än den som är heterosexuell. Bland transpersoner är 13 procent arbetslösa, och 30 procent har en inkomst som ligger under 14 000 kronor i månaden. Europeisk forskning har visat att var femte homo- eller bisexuell person som hade ett arbete eller sökte ett jobb har känt sig diskriminerad i dessa situationer. Om detta berättade jämlikhetskonsult Lukas Romson för deltagare från Sveriges Ingenjörers Stockholmsdistrikt på onsdagskvällen. Men han berättade också om de skyldigheter som arbetsgivarna faktiskt har för att både förebygga och åtgärda diskriminering, krav som har skärpts sedan årsskiftet.

Nya regler

Sedan 1 januari 2017 ska arbetsgivare och utbildningsanordnare:

1. Undersöka om det finns risker för diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, eller repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter.

2. Analysera orsakerna till de risker och hinder som har upptäckts.

3. Genomföra åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.

4. Följa upp och utvärdera arbetet.

Arbetet ska genomföras och dokumenteras löpande.

Källa: DO

– Allt likabehandlingsarbete på arbetsplatsen har med arbetsmiljön att göra. Det påverkar vår arbetsmiljö. Det här är viktigt inte bara för att det står i lagen utan också för att vi ska trivas som medarbetare, sade Lukas Romson.

Sedan den 1 januari i år måste arbetsgivare fortlöpande undersöka om det finns risk för diskriminering och genomföra tidsplanerade åtgärder för att förebygga diskriminering kopplat till samtliga diskrimineringsgrunder, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Ur HBTQ-synpunkt är frågor arbetsgivaren enligt Lukas Romson bör ställa sig och arbeta med till exempel: Finns lika tillgång till trygga hygienutrymmen? Tillåter personalsystemen önskat namn och pronomen, samt sekretess för personuppgifter och partners kön? Vilka attityder och normer råder på arbetsplatsen? Möjliggör de öppenhet och trygghet för HBTQ-personer? Eller förekommer tvärtom kränkande skämt och åsikter?

Ett annat sätt att undersöka hur bra arbetsplatsen är på jämlika arbetsförhållanden är att hålla koll på stress och sjukskrivningar, fortsatte Lukas Romson. Dessa kan vara kopplade till den stress det kan innebär att tillhöra en utsatt minoritet.

När det kommer till rekrytering tipsar Lukas Romson bland annat om att fundera över hur platsannonsen är formulerad, att aldrig begära foto av dem som söker ett jobb, att det ska finnas en möjlighet för sökande att ange kvinna, man eller annat samt ge den som är nyanställd en bra introduktion, det vill säga att respektera önskat namn, pronomen och integritet.

Ania Obminska

Finska företag ser en ljusning

Wed, 11/01/2017 - 09:55

Enligt Finlands Näringsliv EK senaste konjunkturbarometer har läget för det finska näringslivet ljusnat.

Helsingfors. Foto: Mostphotos

Det finska näringslivet bedöms gå allt bättre, enligt den konjunkturbarometer som Finlands Näringsliv EK presenterade i oktober. Särskilt byggsektorn och industrin sticker ut och bedöms gå bättre än genomsnittet. Den positiva utvecklingen med ökad tillväxt väntas fortsätta i slutet av året och i början av nästa år.

Antalet sysselsatta har ökat, särskilt inom industrin och servicesektorn, uppger EK vidare. Ökningen av antalet sysselsatta väntas också fortsätta under slutet av året. Även lönsamheten väntas öka. Samtidigt uppger totalt 23 procent av företagen som har svarat på enkäten att de har rekryteringsproblem. För bygg- och servicesektorn är det den vanligaste flaskhalsen, enligt enkäten.

Totalt 1 270 företag, som tillsammans sysselsätter cirka 260 000 personer i Finland, har svarat på enkäten.

Ania Obminska

Finska företag ser en ljusning

Wed, 11/01/2017 - 09:55

Enligt Finlands Näringsliv EK senaste konjunkturbarometer har läget för det finska näringslivet ljusnat.

Så förebygger företaget stress

Tue, 10/31/2017 - 09:03

När medarbetare blir utbrända räcker det inte att bara skicka dem på lite mindfulness. Man måste gå till botten med problemen. Det sade biologen, arbetsmiljökonsulten och föreläsaren Mikael Rehnberg på en föreläsning arrangerad av Gilla jobbet.

För att skapa en bra arbetsplats måste man se till tre delar: människan, tekniken och organisationen. Det hävdar biologen och arbetsmiljökonsulten Mikael Rehnberg som var en av föredragshållarna på Gilla Jobbet, en stor konferens om arbetsmiljö som i förra veckan arrangerades av arbetsmarknadens parter, denna gång i Stockholm. Årets tema var ”Den hållbara arbetsplatsen.”

Bild:robuart/Mostphotos

Mikael Rehnberg påpekade flera gånger under föredraget att det förutom själva hälsoaspekten också finns en ekonomisk vinst i att sköta om personalen. Han hänvisade till olika undersökningar som visar att systematiskt arbetsmiljöarbete är en väldigt lönsam affär som ger mer pengar tillbaka än man investerar, i storleksordningen 2 till 8 gånger mer tillbaka, beroende på undersökning.

De anställda i ett företag behöver både rätt kompetens och tillräcklig motivation. Samtidigt behövs bra utrustning och arbetsmiljö. Och inte minst måste själva organisationen med dess planering och kommunikation också fungera.

– Visst, det finns vissa personlighetsfaktorer som ökar risken för utbrändhet, sade han och gav ett exempel på en person som hade insett att han aldrig sade nej till nya uppgifter trots att han redan hade för mycket att göra.

Han kallade den sortens personer för ”what’s next go-getters”, men tillade sedan att huvudansvaret inte ligger hos individen, utan hos organisationen. En vanlig fara är att ha en otydlig arbetsbeskrivning, vilket gör det mycket svårt eller omöjligt för den anställde att nå måluppfyllelse. Väldigt många datorsystem kan också innebära en fara, särskilt om de är komplicerade och svåra att sköta.

– Även IT-systemen bör faktiskt riskbedömas, sade han. Behövs de verkligen, eller är kartan på väg att bli viktigare än verkligheten?

Att någon på arbetsplatsen blir utbränd liknade han vid en flygplanskrasch, ett haveri, där man behöver gå tillbaka för att hitta grundorsaken. Här gav han ett förenklat exempel från en mindre restaurang där personalen i disken hade det väldigt stressigt. Åtgärden var i det fallet att köpa mer porslin och glas så att det inte blev så bråttom att diska upp allting hela tiden.

– Efter lång tids stress får man sämre blodflöde i vänstra pannloben, sade han. Då tappar man både analysförmåga och förmågan att vara positiv.

Han konstaterade också att människor klarar av en hel del, men efter lång tids stress blir man så att säga ”bra” på att vara stressad. Bland de typiska varningssignaler som kan förekomma efter långvarig stress räknade han bland annat upp försämrad koncentration, sämre minne, minskad uthållighet, sömnproblem, överkänslighet för sinnesintryck och uppblossande irritation och ilska.

en metod att använda

Mikael Rehnberg visade exempel från en metod för systematiskt arbetsmiljöarbete framtagen vid Karolinska Institutet som kallas KEDS. Läs mer om det på Prevents webbsajt.

Han varnade speciellt för att bara göra en medarbetarundersökning som man sedan inte följde upp. Om man noterar att anställda inte mår bra, men inte gör något åt det, åstadkommer man bara en försämring. Ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete ska innehålla både undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroller.

Hur mycket kostar då den stressrelaterade ohälsan i Sverige i dag? Han gav själv inget svar i kronor, men tipsade om sajten flowmodule.se som har olika beräkningar, och pekade på två saker. Det ena är att den stora kostnaden för sjukskrivningarna inte är sjukskrivningarna, utan produktionsbortfallet som är en konsekvens av att de anställda jobbar sämre om de mår dåligt. Det andra är att medarbetarna i ett typiskt svenskt företag står för cirka 90 procent av företagets löpande kostnader, medan lokalhyran står för 9 procent och energikostnaderna för 1 procent. Att då spara pengar på hyran genom att tränga ihop alla anställda i ett stort kontorslandskap riskerar då att slå väldigt fel. Det kan lätt bli en liten besparing på de 10 procenten, men samtidigt skapa stora förluster på de 90 procenten, när medarbetarna blir stressade och förlorar i koncentrations- och samarbetsförmåga.

Han lyfte också fram det enklaste tänkbara testet för att se om man trivs på sin arbetsplats. Han kallade det för världens kortaste enkät. Han har själv ställt frågan på arbetsplatser och kunnat se hur svaren samvarierar med en mängd andra hälsofaktorer hos de anställda.

– Hur känns det i huvudsak inför en arbetsdag? Glad och tillfreds, ganska positiv, viss olust eller stark olust?

Sture Henckel

Så förebygger företaget stress

Tue, 10/31/2017 - 09:03

När medarbetare blir utbrända räcker det inte att bara skicka dem på lite mindfulness. Man måste gå till botten med problemen. Det sade biologen, arbetsmiljökonsulten och föreläsaren Mikael Rehnberg på en föreläsning arrangerad av Gilla jobbet.

Företag satsar inte på kompetensutveckling

Mon, 10/30/2017 - 07:45

Trots en stark konjunktur och goda ekonomiska förutsättningar har hälften av företagen i Sverige ingen budget för kompetensutveckling av sina anställda. Investeringarna för att utveckla personalens kompetens har minskat de senaste fem åren. Det här visar en ny rapport från Sveriges Ingenjörer.

Den ekonomiska utvecklingen är mycket stark i de ingenjörstäta företagen i Sverige. Allra bäst går det för skogsindustrin och de mest optimistiska prognoserna för det kommande halvåret finns inom industrin (med avtal med Teknikföretagen) och IT- och telekomföretag.

I detta gynnsamma läge borde det finnas resurser för att investera i kompetensutveckling av anställda för att höja innovationskraften i företagen, en viktig satsning för att kunna vara konkurrenskraftiga även i framtiden. Men istället minskar företagens satsningar på att kompetensutveckla sina anställa visar Sveriges Ingenjörers senaste innovations- och konjunkturrapport. Den bygger på enkätsvar från förbundets fackliga förtroendevalda i 355 små, medelstora och stora företag.

Staffan Bjurulf

– Svaren är en oroväckande läsning. Bara ar tredje företag har en långsiktig plan för att stärka kompetensen på sikt och en budget för kompetensutveckling finns bara hos drygt hälften av företagen, säger Staffan Bjurulf, näringspolitisk expert på Sveriges Ingenjörer.

En tredjedel svarar också att företaget saknar rätt teknisk kompetens för att kunna ta fram nya produkter eller tjänster.

En jämförelse mellan branscherna visar att investeringar för att stärka kompetensen och den långsiktiga innovationsförmågan varierar mellan olika branscher. En budget för kompetensutveckling finns hos 75 procent av företagen inom stål- och metallsektorn men hos mindre än hälften av företagen inom IT och telekom. En långsiktig plan för kompetensförsörjning är vanligast inom skogsindustrierna. Inom avtalsområdet STD, svensk teknik och design, (med främst teknikkonsultföretag) finns det största antalet företag som har ökat sina satsningar på kompetensutveckling de senaste åren.

Rapporten visar också ett samband mellan företagens långsiktiga planering för kompetensförsörjning och företagens ekonomi.

– Andelen företag med god lönsamhet som har en långsiktig plan är större än de företag som saknar en långsiktig plan men ändå är lönsamma, och tvärt om. Störst är skillnaden bland tjänsteföretagen. Där saknar 69 procent av företagen med dålig lönsamhet också en långsiktig plan för rätt teknisk kompetens, säger Staffan Bjurulf.

Nils Karlson

Under ett seminarium tidigare i veckan där rapporten presenterades diskuterades resultatet av en panel med bland andra Nils Karlson, vd för Ratio, Näringslivets forskningsinstitut. Han menar att bristen på kompetens är det största tillväxthindret för många företag i dag.

– För att lösa problemet måste vi hitta en modell där det är möjligt att fylla på med kompetens hela livet. Här kan lärosätena spela en viktig roll genom att erbjuda kortare och längre kurser, säger han.

Lisa Bondesson

Lisa Bondesson, enhetschef för utveckling, utredning och opinion, påpekade att det redan idag finns kollektivavtal om kompetensutveckling av anställda.

– Avtalen är bra men problemet är att frågan inte lyfts i samverkan mellan arbetsgivare och fack på företagen. Därför behöver Sveriges Ingenjörer bli bättre på att följa upp medlemmarnas rätt till kompetensutveckling och se till att avtalen efterlevs bättre, säger Lisa Bondesson.

Maria Rosendahl som ansvarar för kompetensförsörjning och innovation på Teknikföretagen känner inte igen den bild som rapporten visar.

Maria Rosendahl

– Det rimmar inte med det jag hör men jag tror också att dialogen kan bli bättre på företagen kring dessa frågor. Samtidigt tror jag att definitionen av kompetensutveckling är något oklar. Det är ett brett begrepp och handlar inte bara om att gå kurser eller längre utbildningar.

Rapporten speglar också en baksida av den starka ekonomiska utvecklingen, nämligen den höga arbetsbelastningen för tjänstemännen. Störst arbetsbelastning rapporterar företagen inom avtalsområdet IKEM (Innovations- och kemiindustrierna i Sverige) där tre av fyra tjänstemän har för mycket att göra, tätt följd av Skogsindustrierna.

– Företagen behöver satsa smart för att hantera sina kompetensbehov och för att säkra en hållbar arbetssituation för medarbetarna. De stora ingenjörsbehoven kan minskas genom att företagen rekryterar ingenjörer som idag står utanför arbetsmarknaden och utbildar dem inom företaget. Vi kommer nu att inleda en dialog med arbetsgivare och medlemmar runt om i landet för att se vad vi kan göra tillsammans, säger Lisa Bondesson på Sveriges Ingenjörer.

Karin Virgin

Pages